Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande från gamla Upsala till östra Aros eller det nuvarande.
1436 hölls här en så kallad herredag, hvarvid riksmarsken Carl
Knutson genom hotelser tvingade innehafvarne af de förnämsta
slotten i riket att uppgifva dem, ett steg hvarigenom Sveriges
rike återkom i svenska händer. 1490 skall här ett boktryckeri
blifvit anlagdt, som förmenas varit det första i Sverige, men som
af Gustaf I år 1526 upphäfdes, emedan flera mot Lutherska
läran anstötliga skrifter härifrån utgingo. Hit anlände äfven 4 år
förut från Lübeck 10 krigskepp med den hjelpsändning denna
mäktiga hansestad skickade Gustaf för att användas mot Christian
Tyran. 1523 hölls åter en riksdag i Söderköping, då deputerade
afsändes till Köpenhamn för att utverka Christina Gyllenstjernas
och de andra fångna svenska fruntimmernas befrielse. Krigets
hemsökelser skulle icke uteblifva. 1393 plundrades staden af
Hätte-bröderne, hemsöktes under 15:de seklet än af tyska och danska, än
af svenska trupper, då den försvarades af de ofvannämnde,
brand-skattades af danskarne 1517 och glömdes ej af Christian H vid
hans blodiga eriksgata genom Sverige. Flera gånger har staden
blifvit rof för eldsvådor, såsom 1281, 1380, då blott S:t Egidii
kyrka skonades, 1418, 1498 och 1567, detta, år så olyckligt för
flere af Sveriges städer, då viddanskarnes härjningståg under Rantzau,
mord och brand var dagens lösen. Den sista i Söderköping hållna
riksdag och som äfven framför alla andra uteslutande bär
benämningen Söderköpings riksdag, försiggick i September månad 1595,
hvarvid hertig Carl antogs till ”allas förman och riksens
föreståndare” och det beramades att Upsala mötes beslut noga skulle
verkställas samt katholska läran för alltid vara förvisad ur Sverige.
Aren 1500, 1684 och 1784 var staden derjemte hemsökt af
öfversvämningar, första gången så stark att invånarne måste flykta
upp på kringliggande berg och andra gången knappast mindre,
ty vattnet inträngde då i stadskyrkan och steg slutligen 1 aln
öfver kyrkbänkarne och 3 alnar högt i predikstolstrappan. Med
sådane olyckor kan man qj förundra sig öfver stadens förfall,
synnerligast om jnan derjemte besinnar att verldsmarknaden
genom Columbi och Vaeco de Gamas upptäckter med 16:de seklets
början tog en helt annan riktning. Mångfaldiga gånger bland
annat 1291 och 1350, samt senast 1711 har Söderköping äfven
varit ett rof för pest, som medtagit hvad möjligen mord och brand
skonat. Men menligast för dess handel och sjöfart samt
derige-nom för stadens bestånd, har dock i sednare tider Westerviks,
köpingen Waldemars-viks, men i synnerhet Norrköpings
uppblomstrande varit, ett slag hvarifrån staden icke mer kunnat hemta sig.
Detta gick derhän att Norrköping vid 1731 års riksdag ^ sökte att
få Söderköping sig tillerkänd såsom manuiakturplats. Anda till
slutet af sextonde seklet hade den emedlertid på en gång 4
borgmästare och sedermera 2, men från slutet af konung Carl Xl.tes
regering har här blott funnits en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
