Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgs slott, lemnade det till lifgeding åt drottning Christina, sedan
hon afsagt sig regeringen. Genom Carl X:s förordnande blef
det ånyo anslaget till lifgeding åt aroitning Hedvig Eleonora,
som efter drottning Christinas död 1689 innehade det till 1715,
då hon äfven med döden afgick. Sjelfva slottet måste likväl
redan då varit ganska förfallet, emedan hon, Jiksom Ulrica
Eleonora, bebodde ett trädhus vid bron, förmodligen efter henne
be-nämnd t Drottningbyggningen. Hennes öfriga hofstat upptog den
midt emot varande ”Hauptmansbyggningen.” Det sista
sammanträde mellan kongliga personer, här egde rum, var mötet
den 30 Augusti 1716 emellan Carl XII och hans syster Ulrica
Eleonora, hvilka då ej sett hvarandra på 16 år. Samvaron blef
dock ej långvarig, ty andra morgonen begaf Carl sig bort lika
hastigt som han kommit. 1738 upplät nyssnämnda drottning
slottet till inrättande af ett adligt jungfrustift, och på riksdagen
1747 beslöto Ständerne, att slottet skulle iståndsättas till bostad
för de adeliga jungfrurna, men som stiftets inkomster och de af
kfonan för detta ändamål anslagne 200 daler silfvermynt årligen
ej förslogo till en sådan reparation, blef ingenting vidgjordt.
Detta jungfrustift eger, såsom kändt är, ännu bestånd, ehuru
pensionärerne ej någonsin bott derstädes, utan äro spridda öfver
hela riket. Sedan ofvannämnde tid har det sköna, men
öfver-gifna slottet allt mer förfallit, till dess det snart, såsom en ruin,
ej framställer annat än bilden af all tings förgänglighet. Den
kammarduksfabrik, som 1753 i stor skala anlades uti slottet och
hvartill 237 arbetare införskrefvos från Flandern, blef ej långt
derefter flyttad till staden och förvandlades till drällsfabrik.
Slottet är för närvarande ett enda stort spanmålsmagasin.
3. Rådhuset. Grunden till ett sådant lades 1490, men
förstördes genom en eldsvåda år 1567. På Johan III:s befallning
uppfördes 1578 ett nytt, och medel dertill anslogs af de
utskyl-der borgerskapet samma år till kronan erlade. Det är af sten,
2 våningar högt och försedt med torn. Magistraten består af
borgmästare och 4 rådmän; deras antal har förr varit 6.
4. Kurhuset. Efter reformationens införande begagnades
lemningarne af de härvarande klosterhusen till lokaler för
välgörande stiftelser. Så påbyggdes munkklostret åren 1766 och
1767, samt uppläts, såsom förut är nämndt år 1795 till
veneriskt kurhus för 40 sjuka, hvilket antal sedan blifvit fördubbladt.
Från 1824 har det dock endast blifvit begagnadt för länets
be-hof och har nu 50 sängar samt tillika från 1847 en
lazaretts-afdelning, hvilken 1850 hade 12 sängar. På Kurhuset hafva,
mellan åren 1848 och 1850, i medeltal vårdats 130 om året
och under samma tid å lazarettet 66.
. 5. Hospitalet for Sinnessvage. I den större af de båda
klosterbyggnaderne, systerklostret, inrättades under trettiåriga
kriget ett krigsmanshus, som hade bestånd till 1784. I medlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
