Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man 1 alla äldre handlingar ser staden benämnas: Junakopung,
Junachopia, Junecopia eller stadsboerne: Junnocopenses. En
annan tradition åter förmäler följande:
”Jonas var en rik borgare i köpingen vid Wetterns södra
ända. Till honom kom kungen med sina män. De gästade och
drucko i 14 dagar. Nu månde väl ditt öl vara slut, sade
kungen. Då rullade Jonas fram en tunna i salen så stor, att, sedan
den också var tömd och botten utslagen, kungen bortred genom
densamma. Då tänkte kungen huru gästabudet måtte bli lika
hederligt betaldt, och frågade Jonas hvad han finge gifva honom
i återskänk. Den tiden gick skog intill köpingen på alla sidor,
utom sjösidan. Gif mig, sade Jonas, så mycket af denna skog,
som jag tvetar in på en dag. Kungen, som fruktat att guld
eller silfver skulle begäras^ gaf med nöje sitt bifall till denna bön.
Men arla en sommarmorgon tog Jonas sin yxa, då han lemnat
kungen vid kungsbron i Hålaved, gick åt söder i skogen och
högg en twet eller spån ur det ena trädet efter det andra,
svängande djupt in i landet, och kom om aftonen dit der Dummsån
faller i Wettern. (Dummemåssen kunde han ej gå öfver.) Det
härad han så intwetat kallades Tweta och köpingen fick namnet
Jonaköping efter denne häradskungen. 1 sigillet ser man 3:ne
twetar eller spånor med öfverskrift Tweta heradh
Stadens ålder kan någorlunda bedömas deraf att Magnus
Ladulås 1284 endast förökade och bekräftade dess privilegier
likasom deraf att Måns Johansson 1293 testamenterade till
der-varande Franciskan- eller gråbrödrakloster 9 mark. I detta
kloster uppgjordes den 28 April 1357 en förlikning emellan
Magnus Smek och hans son, konung Erik, hvarvid den förre fick
behålla hela norra Sverige och den sednare nöjde sig med södra.
Det sista man finner nämndt derom är att, då Gustaf I år 1529
besökte Jönköping, öfverlemnade han åt klostrets dåvarande
gu-ardian Mathias Jogansson dess inkomster, med förbehåll att han
skulle erlägga till kronan en viss årlig afgift, predika den rena
evangeliska läran och underhålla de få, gamla munkar, som ännu
voro qvar 1 klostret. Att staden i början lydt under Linköpings
biskopsdöme synes troligt af dess vapen, en borg med tre torn
utan spetsar samt bilden af en biskop. Då, såsom förut är näindt,
Magnus Ladulås stadfästade gamla stadens privilegier, gaf han
den förmodligen äfven detta vapen. Afbildningen af en biskop
deruti förklaras lätt, när man af historien känner att kungens
egen broder, Bengt, vid denna tid var biskop i Linköping.
Sedermera har staden en längre tid, dock ovisst huru länge, hört
under Ruinblaborgs län. Denna borg, belägen \ mil från
Jönköping och en gränsfästning mot Danmark, förstördes emedlertid
i slutet af 15:de seklet. Vid denna tid egde staden efter all
sannolikhet 2 kyrkor, utom slottskyrkan, samt 4 kapeller: S:t
ör-jans, Helgeands, S:t Peders och 3:t Valburgis. Det enda man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
