Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gatagna danska drottningen, Christina, ända till gränsen, pä
Återvägen hastigt insjuknade och här afled, såsom man förmodar, af
förgift För att ej störta riket i alltför stora vådor och tillika
förbereda ett nytt riksföreståndareval hölls hans död någon tid
hemlig och liket fördes i största tysthet till Stockholm. En af
hans tjenare, som liknade honom mycket, lades i hans säng och
man föregaf, att han var besvärad af sin vanliga ögonsjukdom.
Gustaf I, som alltför väl insåg slottets vigt, så nära dep
dåvarande danska gränsen, lät betydligt befästa detsamma. Ar 1595
erkände hertig Carl att till grefve Axel Lejonhufvud blifvit
lem-nadt Jönköpingshus och stad jemte 6 härader, hvaraf inkomsten
skulle till en del användas till Jönköpings befästning, äfvensom
han förbehöll sig ränta för de 69,000 daler, hvarföre detta allt
var pantsatt. Men 1600 återtog hertigen hela förläningen från
”pantherren till Jönköping”. Efter branden 1612 och stadens
förflyttning till näset vid Wettern, föregifves Gustaf II Adolf
hafva uppbyggt ett nytt slott i närheten deraf, men månne man
icke kommer sanningen närmare, om man antager att han endast
låtit tillbygga och befästa det fordna Franciskanerklostret, en
förmodan så mycket mer trolig som i sednare tider, då
landskans-liet inrymdes i det nuvarande slottet, på den sida deraf, som
vette åt Munksjön, man ännu i dess lokal såg spår i taket af
målningar, föreställande jungfru Maria midtuti omgifven af
Sibyl-lebilder och de 4 evangelisterne öfver dörrarne. öfver södra
hufvudporten såg man inscriptionen Gloria Altissimo Suorum
Refugio (kxa ske Gud, de sinas tillflykt) samt årtalet 1619.
Carl X lat betydligt upphjelpa fästningsverken och under Carl
XI:s regering uppfördes af dåvarande generalmajoren och
lands-höföingen E. Dahlberg artilleri-, tyg-, ammunitions- och
maga-sinshus. Samme landshöfding lät äfven iordningställa en våning
för konungen, en dylik för landshöfdingen, en vacker slottskyrka,
en betydlig rustkammare samt lokaler för landskansli och
landskontor. Genom en häftig vådeld blef emedlertid allt detta lagdt
1 aska den 6 April 1737. Murarne efter de uppbrända husen
nedrefvos och endast ett arresthus uppbyggdes åter. Det enda
som numera återstår af hvad Dahlberg låtit uppbygga är tvenne
trädbyggningar på yttre borggården, ända till år 1800 begagnade
såsom tyghus. Sedan magasinsdirektionen låtit å slottsgården
uppföra ett större magasin, inreddes 1840 öfra våningen till
arkiv för landskontoret och landmäterikontoret. Ånda till 1844
begagnades ett hvalf i fästningsbyggnaden såsom ränteri. Nu
mera har länet här ett eget arkiv. Länshäkte och tullkammare
äro äfven hit förlagda.
3. Hofrättshuset. Drottning Christina utfärdade den 5
November 1634 fundationsbref för denna dåvarande högsta
domareinstans inom Götha rike och nära ett år derefter eller den 5
September 1635 sammanträdde hofrätten för första gången, ehuru
Sverige» Städer. II. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
