Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t ? / » • # ,
hvilket S&j^bbTiitt fi^jiiietna/besköto, hvarefter de påföljande
dag, söndagen den 4 September, landstego samt med bloss och
facklor itände af staden hvad de glödande kulorne dagen förut
skonat. Väl var något kavalleri beordradt att försvara staden,
men detta tog nesligt till flykten, innan ännu någon fiende
infunnit sig och borgarne tilltrodde sig då ej att kunna ensammo
försvara sin stad mot öfvermakten, utan måste foga sig i sitt
öde. Danskarnes förnämsta ändamål med denna expedition var
att förstöra de skeppsvarf jemte stora förråder der funnos, ett
ändamål, hvilket de äfven vunno. Genom en synnerlig försynens
skickelse blefvo kyrkan och skolhuset förskonade, men till ännu
större glädje för invånarne, sågo de den fiendtliga flottan ännu
samma afton lägga ut, för att icke mer under detta krig
återkomma.
Lika flitiga myror, hvilka sett sin stack till största delen
förstörd, men dock ej fälla modet, utan oförtrutet arbeta på dess
återställande, började de, i flera kringliggande byar, spridde
invånarne, under sina båda borgmästares ledning, att åter påtänka
stadens upprättande. Carl XI gjorde äfven allt hvad som står i
en regents makt för att underlätta detsamma, såsom då han
efterskänkte 3 års kronoutskylder m. m. Knappt hade emedlertid
en mängd hus åter börjat uppstå, förrän danska flottan 4679 åter
syntes vilja göra en påhelsning i Westervik. Ett stort,
bestyc-kadt fartyg förlädes då i Spårö sund, för att söka afhålla fiendens
slupar, om han skulle försöka någon landstigning; allmogen
till-hölls att upptända eldar vid stränderne, för att ingifva fienden
fruktan och flera försigtighetsmått vidtogos, så att stadens
invånare denna gång sluppo med blotta skrämseln. Freden, som den
24 September samma år afslöts i Lund, de båda kronorne
emellan, gjorde ock snart ett slut på alla dessa farhågor, hvarefter
konungen förlängde de ofvannämnde frihetsåren med ännu 3.
Detta jemte andra staden förunnade friheter gjorde att icke
många år efter den sista branden den hade ett långt bättre
utseende, än före densamma. Nu fick den äfven, genom försynens
hägn, ett halft århundrades tid att repa sig, men blott för att,
såsom sedermera syntes, kunna få krafter att bära en hemsökelse
af förfärlig art. Att börja med dogo 1710 öfver 60 personer
härstädes i pesten, men detta var ett intet mot påföljande året,
då, inom de första 3 månaderne, öfver 300 personer af denna
förskräckliga farsot bortrycktes. Sju år derefter, då ryssarne härjade
och brände hela Östra kusten af Sverige, väntade sig äfven
Westervik samma Öde, men invånarne förlorade dock ej modet, utan
läto uti Lucernfjorden på en liten holme mellan staden och Spårö
sund uppkasta en skans, af dess uppbyggare kallad Lindholms
skans, och ditföra åtskilliga 12-pnndiga jernkanoner, för att
der-med beskjuta sundet på båda sidorna derom. Vare sig nu
ryktet härom eller någon annan orsak, allt nog, den fiendtliga flot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
