Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket ock så väl Dalin, som sedermera Wieselgren i sin ”Nya
Smålands Beskrifning” på flera skäl antager.
Då vattnet i tidernas lopp allt mer uttorkade, förvandlades
möjligen den blomstrande handelsstaden i följe af detta menliga
förhållande först till en köping, en by, och måste slutligen
förflyttas till ett annat högländtare ställe, hvartill naturligtvis
valdes den sandås, hvaipå staden nu#är belägen, ej långt ifrån
Storån eller en del af Stångån.
Huru det än härmed må förhålla sig, omtalas nya
Wimmer-by redan i Folkungarnes tid, men hade troligen sedan den 1454
af konung Christian af Oldenburg härjades och brändes aldrig
hämtat sig, utan så sjunkit i välstånd under Gustaf I:s regering
att denne 1532 påbjöd att ingen köpslagan (förmodligen öppen
handelsbod, marknad eUer torgdag) skulle få finnas i Wimmerby,
Pata, nu Pataholm, och Mölstadås (Mönsterås?). Härmed ville
han troligen förmå invånarne att inflytta till Kalmar, för hvars
uppkomst han mycket ifrade. Konung Sigismund befallde
äf-venledes uti 1592 års handelsordning att den nya marknaden i
Wimmerby skulle upphöra.
Uti 72 års tid gjorde således Wimmerby verkligen skäl för
slutordet i sitt namn, till dess Carl IX genom privilegier af den
14 Januari 1604 återgaf detsamma stadsrättigheter. Uti dessa
privilegier säges ock bland annat uttryckligt, att Wimmerby
fordom varit stad. Mera ätt 3 marknader om året, fingo ej här
hållas men deremet funnos 6 rådmän förutom borgmästare och
byfogde, så att stadens styrelse bestod af icke mindre än 4
personer mera, än nu.
Under stadens iömedringsperiod var den tvenne gånger
utsatt för fiendtliga besök och båda gångerna af danskarne, 1564
och 1567, vid hvilket senare tillfälle staden härjades oeh
brändes. Men såsom stad å nyo fick den icke längre tid på sig än
8 år, innan den hemsöktes af krigets härjningar. Att detta lilla
samhälle år 1612 äfvenledes genom danskarne lidit ganska
mycket är utom allt tvifvel, emedan de den 6 Juli sistnämnde år,
under Rantzows anförande anlände till Wimmerby, hvarest de
uppehöllo sig 3 dagar, under hvUken tid befälhafvaren icke
allenast med ”lodjor” lät föra proviant från Westervik till sitt läger
i Wimmerby, utan äfven, såsom ofvanföre i dess historia
omför-mäldt är, från Wimmerby utskickade de ströfpartier, som
uppbrände den förra staden. Ehuru Wimmerby nu förskonades från
detta förskräckliga öde, utarmades dock invånarne genom dessa
förnyade fiendtliga härjningar.
Detta allt sökte emellertid Gnstaf II Adolf genom förnyade
privilegier 1617 och 1620 att afhjelpa, hvilket äfven så* väl
lyckades, att man detta senare år finner staden taxerad till 50 da*
ler, samt ytterligare 1624 att staden tUl sjöfolks aflöning erlagt
152 daler siHVermynt, hvilket tydligen bevisar välmågans tillväxti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
