- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 2. Götha rike /
114

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vcrlemnade konung Birger det till sina bröder, hertigarna Erik
och Waldemar, af hvilka den sednare år 1313 valde det till sitt
residens. Efter dennes mord tog hans gemål Ingeborg det till
enkesäte och innehade det till sin död år 1350. Af danske
konungen Waldemar intogs borgen år 1361, men återkom med
Öland snart under Sveriges krona, då Waldemar återlemnade ön
till Magnus Smek. Under panträttighet lärer slottet och ön
der-efter först tillhört Hanseförbundet och sedan Bo Jonson Grip till
år 1386. A nyo återkommet under svenska kronan återtog Carl
Knulsson slottet år 1440, i egenskap af riksmarsk, ur förrädaren
Måns Grens händer. Genom sitt läge ett trätofrö mellan de
krigförande nordiska makterne, öfverrumplades och intogs det
med storm år 1456 af Christian I:s trupper. Flyende för Carl
VIII, då denne för tredje gången uppsteg på Sveriges thron, tog
erkebiskop Jöns Bengtson Oxenstjerna hit sin tillflykt, till den ö
och det slott, han af Carl Knutsson sjelf erhållit i förläning, och
slutade här sin oroliga lefnad den 15 December 1467. Svante
Sture lät år 1510 belägra slottet genom Erik Abrahamsson,
hvilken slutligen med mycken svårighet bemäktigade sig Borgholm
den’ 25 November samma år. Nu var dét öfver ett århundrade
i svenskt våld, under hvilken tid bland annat Johan III år 1587
härstädes bekom den för honom så glädjande underrättelsen, att
hans son Sigismund blifvit utkorad till konung af Polen, något
som i framtiden dock skulle lyfta svenska kronan från dennes
hufvud. Men under kriget med danskarne år 1611 angrepo
desse äfven Öland och Borgholm så häftigt att Johan Ulfsparre,
efter ett modigt försvar, den 19 Augusti såg sig tvungen att
Öfverlemna borgen i Christian IV:s händer. Den stannade dock
ej för denna gång längre än till den 9 Oktober i hans våld, då
kronprinsen Gustaf Adolf, efter en häftig strid mellan slottet och
Replinge kyrka, lyckades fördrifva fienden. Följande året i
Februari månad gingo danskarne öfver isen för att söka öfverrumpla
fästningen, hvilket visserligen denna gång ej lyckades,* men af
hvilken motgång de ej heller läto afskräcka sig, utan landstego
åter den 31 Maj, sjelfva Pingstdagen, då slottshofvidsmannen
Peder Michelson Hammarsköld dukade under för öfvermakten och
såg sig nödsakad att kapitulera. Vid freden 1613 återföll dock
Öland jemte fästet under svenska kronan. Efter att så länge
varit en tummelplats för krigets blodiga lekar skulle dock nu en
tid af glans och storhet uppgå för den åldriga borgen. Efter
afslutandet af Westphaliska freden tog nemligen dåvarande
arf-prinsen, pfaltzgrefven Carl Gustaf, som fått Oland till förläning,
här sitt residens, förändrade det gamla fästet och lät med stor
kostnad af kalk- eller ölandssten uppföra ett palats, i de 4
hörnen försedt med torn och omgifvet med murar. Här höll han
ett gladt hof till 1654, då Christina, såsom bekant, är,
öfverlem-nade Sveriges krona i hans händer. Ännu en gång, efter en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/2/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free