Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nan sägen är, att, dä kristna läran pä 930:talet predikades på
Gottland af en missionär vid namn Unne eller Wine,
uppbyggdes vid ett offerställe, hvilket benämndes Wi eller helgedom, en
kyrka, Allhelgonakyrkan, kring hvilken efter hand Wisby stad
uppstod. Till bekräftelse härpå anföres, att en gård i Klinte
socken ännu lärer finnas med namnet Wines- eller Unneshus.
Liksom den första berättelsen påminner om Venedigs anläggning,
ehuru fiendernes påträngande, ej någon förstörande naturhändelse
der var orsaken till samma resultat, erinrar äfven den senare
starkt om tvenne af S:t Sigfrids systersöner Unaman och
Wi-naman. En tredje förklaring tillägger sköldmön Wisna, som
efter Bråvalla slag landstigit på Gottländska kusten, förtjensten af
Wisby grundläggning. Lika trovärdig tyckes äfven den
berättelsen vara att Vinetaboerne flyttat staden till sitt nuvarande
läge. Den skall förut hafva legat vid Snäckegärdet, en half mil
längre norrut. Huru än härmed må vara, kom staden för sin
belägenhet och handel dock snart i så stort anseende, att en
mängd personer från närgränsande länder samlade sig här och
äflades att bli borgare i den uppblomstrande staden, ja, det
omtalas till och med att medlemmar af längre bort boende
nationer, såsom fransmän, engelsmän, ryssar, spaniorer och greker
bosatt sig härstädes. I början skall hvarje nation haft sin
ser-skildta gata sig anvisad, såsom ännu fallet är med judarne i
några af våra äldsta europeiska städer. Men som tyskar och
gott-länningar dock voro de talrikaste, bestod rådet länge till hälften
Af hvardera, hvarföre äfven stadslagen var författad så väl på
tyska, som svenska. Stadens sjölag, införd redan i 42:te
århundradet, vann dock största ryktbarheten, och var så väl skrifven
Att nden Gullandske Waterrätt’’, såsom den i allmänhet kallades,
Antogs till efterföljd icke allenast i hela Skandinavien, utan
äfven i andra riken. Tidigt vann staden likaledes inträde bland
hansestäderne och iortjenade inom kort den smickrande
benämningen Östersjöns öga. All handel mellan Skandinavien och
Kyssland samt Orienten gick häröfver och Wisby kunde derföre
med skäl kallas nordens förnämsta stapelstad, emedan här
upp-Ataplades alla de varor, hvilka utbyttes mellan nordvestra och
sydöstra Europa. Hvilken liflighet måste icke under medeltiden
hafva rådt härstädes, då handlande af alla nationer, pilgrimer,
hvilka ämnade sig till Palestina, eller krigare, hvilka såsom Väringar
tänkte söka sin lycka i Miklagård sammanträffade på denna oas
i vattenöknen, för att hämta krafter till nya mödor eller söka
fortskaffningsmedel för vidsträcktare resor. Ett otvifvelaktigt
bevis härpå är den mängd af byzantinska och kufiska mynt, hvilka
årligen uppgräfvas häromkring. I tolfte, trettonde och fjortonde
seklerna prunkade också staden med icke mindre än 46 kyrkor
samt 5 lill 6 kloster, hvarföre ock dén sägen icke torde vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
