Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid hvilket olyckliga tillfälle lybske borgmästaren och amiralen
Bartholomens Thinapfel, danska amiralerne Frans Biide och
Johan Lauritzen samt icke mindre än 7,000 man omkommo. De
förre jemte flera andra danska adelsmän fingo då härstädes deras
hviloplats. Häröfver gör en gammal författare den lika sanna,
som naiva anmärkningen, att aldrig torde någon begraihing
varit mera kostbar än den gode Christian Mogensen Hardingemands,
då flera tusen menniskor måste drunkna, på det han skulle ligga
torr. Ytterligare finnes ett i sandsten väl arbetadt monument
öfver Ingeborg Tidemann, husfru till Enunicke Kaas, som på
1570:talet hade Gottland i förläning. Härförutan finnas ifrån
början och medlet af sjuttonde århundradet icke mindre än 6
andra på snidverk och förgyllningar rika epitafier. Prins Erik,
son till Albreckt af Mecklenburg, och död 1397, samt Herman
Juel, död 1607, äfvensom flere af ätten Biide, hvilka antingen,
under danska väldet, varit länsherrar öfver Gottland eller endast
befallning8män derstädes, hvila här ut från verldslifvets mödor
och besvär. Bland märkliga personer, h vilkas grafstenar här
finnas, äro bröderne Thott, af hvilka den ene, Olof Axelsson, år
1439, utaf Kristian af Oldenburg insattes till höfvitsman på
Gottland och den andre, Ivar Axelson, 1482, af sin frände,
riksföreståndaren Sten Sture, bekom Wisby län och slott på lifstid i
förläning, hvilken besittning han dock, efter många skiften, 1487
öfverlemnade åt konung Hans.
Huru rik denna kyrka fordom varit, kan man döma af det
inventarium för 1427 öfver kyrkans rikedomar, hvilket, meddeladt
af Strelow i hans ”Guthilandiske Kronike”, upptager bland
annat: den stora bilden, förmodligen af jungfru Maria, af klart
guld, stor som ett 5 års barn, behängd med dyrbara smycken
och spännen, ett kors af guld, hvaruti var infattadt ett stycke af
Christi kors, en Vårfrubild af silfver, silfverbeklädda englar med
vingar af purt guld, samt dessutom englar och apostlar, kalkar
och monstranser, missivender och rökelsekar m. m. af förgyldt
silfver. Att endast några och 60 år efter Waldemars
plundrings-tåg kyrkan åter kunnat vara egare af sådane skatter, låter
tem-ligen otroligt, om ej historien så ofta visade, hvartill en helig
fifvertro under dessa vidskepliga tider kunde förmå äfven den
girigaste.
Ett ytterligare exempel på en sådan öfvertro framställer
äfven den sägen, som är fästad vid norra kyrkogårdsporten. En
man hade 1496 blifvit belagd med bannlysning för kyrktjufnad.
Han sjelf hade händelsevis varit tillstädes i kyrkan, då denna
förkunnades. Förskräckt väntade han till messans slut och smög
sig då först ut. Redan gladde han sig, att vara lyckligt utom
kyrkans område, då, vid det han beträdde ”kyrk-risten” eller
jerngallret i norra kyrkporten, han kände sina ben liksom
förlamade och måste nedsätta sig på en af stenbänkarne hvilka äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
