- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 2. Götha rike /
147

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I serskilda anslag hafva under de sista 10 åren till och med 1851
utgått en summa af 391,893 R:dr B:co. Ehuru statsanslagen
upphörde, fortsattes arbetet emedlertid af de för flottan i allmänhet
an-slagne medel, och påräknades vara afslutadt med år 1856, då
doc-korne på östra sidan om nya mastkranen äro fulländade. Denna kran
uppfördes^ åren 1804 och 1805 efter ritning af öfverstelöjtnant J.
Liedströmer och år 138 fot hög. Nya ångmachinshuset uppfördes
mellan 1821 och 1822, hvarefter en ångpump af 40 hästars kraft,
förfärdigad af Owen, insattes deruti. Hela detta varf omslutes med
en mur af 2,500 alnars längd, som skiljer det från staden.

22. Kofferdi-Skeppsvarfvet. Förutom denna sistnämnde
beundransvärda inrättning, tillhörig kronan, har staden äfven ett varf,
på hvilket, ehuru litet, synnerligen i proportion mot örlogsvarfvet,
ganska vackra handelsfartyg på senare tider blifvit byggde efter
ritning af den för få år tillbaka aflidne skicklige skeppsbyggmästaren
löjtnant Pettersson.

Den nya skeppsbrobyggnaden hårstädes är nu färdig. Den år
med stor omsorg byggd och blir för staden af stor nytta och för
hamnen en prydnad.

Staden har tvänne torg, hvilka man dock nästan kan såga bilda
ett enda, nemligen Stortorget, hvars ojemnhet ännu alltid
tillkännager svårigheten vid dess planerande och Amiralitctsslälten, som
genom en brant sluttning år skild derifrån. Denna senare afskäres i
tvänne delar af ett berg, på hvars spets en klockstapel år uppförd.
Nedre delen af ”slätten1’ och således tredje terassen af, om man så
vill, ett och samma torg, slutar vid högvakten, der ingången är till
örlogsvarfvet. Carlskrona eger dessutom en ganska vacker
promenadplats, den så kallade Höglands park. Med namnen har denna äfven,
såsom medelst ett trollslag, förändrat utseende. I början bar denna
plats, som år belägen straxt inom stadsporten, då man anländer från
landsidan, namn af Maen, med andra ord Maden, en sumpig slätt,
hvilken ännu, sedan den blifvit upphöjd till rang, heder och värdighet
af Neptuni torg, om vintern tjenade till plats för skridskoåkning.
Genom landshöfding von Brinckmans försorg blef den i början af detta
århundrade planterad med lindar, kastanier och lönnar, samt utgör
således numera en ganska behaglig promenad. Sitt närvarande namn
erhöll platsen af ett förslag att till minne af sjödrabbningen vid Högland
hårstädes uppresa ett monument, hvilket dock aldrig kom till utförande.

Ehuru belägen på tillsammans 9 holmar, har staden dock
endast ett par, tre broar, hvilka förtjena anmärkas. Från Wåmö, som
endast afskiljes från fasta landet genom en vid lägenheten Hvita Krog
gråfd kanal, leder en stenbro till Pantarholmen, hvilken kan anses
såsom en förstad till Carlskrona. Denna holme åter sammanhänger
med Trossö, hvarpå den egentliga staden år byggd, medelst en
stenbro af icke mindre ån 1100 alnars längd, till större delen uppförd
under senare åren och först färdig 1839. Förenad med Trossö
genom en träbro, som utgjort fortsättning af den enda bro, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/2/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free