Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flyttaile både dess stapelsladsräll och slörve delen af det förmögnare
borgerskapet till Cbristianslad, icke förmådde underhålla egen
styrelse, utan ladcs under Carlshamn.
Staden förblef nu ostörd i Danmarks våld till 1658, då den
genom freden i Rocskild tillika med hela provinsen aflräddes tili
Sverige. Nu förlänade Carl X Gustaf Sölfvilsborg under titel af
grefskap till danske öfverlöparen, rikshofmästaren Corfilz Ulfeld.
Detta varade dock ej längre än till konungens död, men 1672
nämnas Lars Kagg och Carl Gustaf Wrangel såsom grefvar af
Sölfvilsborg. Från denna lid har staden varit iuförlifvad med svenska kronan.
Om det fordna S:t Marite-gillcl, som under medeltiden funnits, vet
man ingenting mer, än all det i sitt sigill haft den heliga jungfrun
med Christusbarnet på armen. Ilon står framför ett altare och har
en krona på hufvudct; på ena sidan synes månen och på den andra
en stjerna. Omskriften är: ”S. Convivii Sancte Marie De Silvisbu.”
Ett kloster lärer äfven funnits i staden, men af hvilken orden år
osäkert. Några få lemningar af fästet lära ännu synas på östra
sidan om staden, livilka än i dag bära det kollektiva namnet ”slottet”.
Trakten, der det legat, intages nu, i enlighet med en framskriden
civilisations fordringar, af en lamllcgendom, med en tvåvånings
manbyggnad af sten och en jordvidd, motsvarande hela stadens
lillsam-mantagen.
I förra och innevarande sekel har staden undergått tvannc svåra
eldsvådor, den förra 1790 och den senare 1801, då förstörelsen träffade
de bäst byggda husen. Staden försågs 1837 med egen rådhusrätt.
Under d. 12 Juli 1855 har Kongl. Maj:t beviljat staden slapelrätt.
J9tUrhtiga liyg gnatler.
1. Kyrkan år byggd af tegel med torn. På altartaflan ser man,
utom flera bilder, Christian IV:s namnehiffer och årtalet 1622. I
koret åro tvånne rader korstolar från medeltiden. Bland flerc
inskriptioner finnas äfven öfver ett par, tre danske borgmästare, döde
i början af 1600-talet. Ett orgelverk skall härifrån, euligt sägen,
blifvit flyttadl först till Ahus och sedan till Christianslad, men 1834
bekom kyrkan ett nytt. På kyrkhvalfvel finnes öppningen till en
murad gång, hvilken skall hafva led t under jorden till del kloster,
som funnits i staden. Sölfvilsborgs stads- och landsförsamling utgör
ett regalt pastorat af tredje klassen.
2. Rådhuset, en våning högt, är beläget på torget. Ej förr än
1837 försågs staden åter med egen rådhusrätt.
Dessutom linnes i staden ett apothek och ett större badhus.
Sölfvitsborgs stapelstad, belägen vid en vik af Östersjön, i mil från
Skånska gränsen samt nästan midt emellan Christianslad och Carlshamn,
har 153 hus och tomter samt 1,585 tunnland jord, förmedlade lill 3}
mantal,! de förre uppskattade till 287,121 U:dr oah den senare till 73,411,
eller tillsammans 360,532 H;dr. Liksom alla de föregående är denna
Sverige* Städer. II 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
