Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mellanskeppet är emedlertid nästan dubbelt så högt och bredt som
sidoskeppen. Under katholska tiden hade kyrkan 11 altaren, möjligen
utom hufvudaltaret. Predikstolen är af svart marmor, altartaflan
likaså, ehuru med trenne målningar, föreställande nattvarden samt Christi
lidande och uppståndelse, båda skänkte till kyrkan af Christian IV.
Orgelverket består af trenne afdelningar med 34 stämmor. Pipverket
är af Svan och har ensamt kostat 2,500 R:dr B:co. Detta orgelverk
invigdes 1807 och är uppbygdt af den donation handlanden
Tullström, som dog 1782, anslagit till detta ändamål. Denna donation
uppgick till hälften af hela hans förmögenhet. Utom ett epitafium
öfver honom har kyrkan många andra att uppvisa, hvaribland ett öfver
borgmästaren Cornelius Wilhelmsson, död 1617, hvilket, jemte många
andra figurer, föreställer Christus på korset mellan de båda röfrarne, allt
i alabaster. För öfrigt finnas sådane öfver flere borgmästare från den
tid staden lydde under danska kronan, men äfven flere af senare
datum, såsom öfver burggrefven Lars Broman. Det äldsta är från
1527 öfver Nicolaus Martini, Ecclesiastes Malmogiensis. Det
halfcirkelformiga koret bakom altaret skiljes från kyrkan genom ett skrank,
prydt med malmpelare, ditskänkte af Söfren Christensen, död 1649,
hvilken från hönsvaktare på Skabersjö säges hafva bragt sig upp till
borgmästare i Malmö. I detta kor ser man minnestaflor öfver en
mängd tyska adelsmän, hvilka förmodligen varit i dansk tjenst eller
måhända såsom sändebud från tyska stater dödt i Malmö, dit de
medföljt konungen af Danmark, när han då och då begaf sig öfver
till sina provinser på andra sidan Sundet. Det märkligaste af dessa
epitafier är från 1564 öfver Conrad zu Pappenheim, det heliga
romerska rikets Arfmarskalk och måhända farfader till den berömda
fältherren med detta namn, som stupade i slaget vid Lützen samma
dag som Gustaf Adolf. Det var här i denna kyrka första mötet
emellan Gustaf I och Fredrik I år 1524 egde rum och hvarifrån de
sedan följdes åt till rådhuset för att afgöra de verldsliga
angelägenheterna. Fordom har kyrkan äfven haft ett litet bibliothek. En dapsk
adelsman, Henrik Dringelberg, lät nemligen på sin bekostnad
uppbygga ett kapell vid östra ändan af kyrkan, förmodligen i början af
reformationstiden, och förse det med en boksamling af 47 folioband,
deraf benämnd Dringelbergska Libreriet, och innehållande Augustini
arbeten samt Luthers bibeltolkning, postilla, disputationer m. m. En
del af dessa böcker lärer blifvit införlifvad med bibliotheket i Lund,
Dringelbergska kapellet blef vid en reparation år 1790 borttaget.
Tornet är försedt med 4 klockor. Denna kyrka, en i ren
spetsbågstil uppförd byggnad och näst Lunds domkyrka den ansenligaste i
södra Sverige, var nära sitt fullkomliga förfall, då professor Brunius
1847 blef anmodad att iståndsätta densamma. Med lika mycken
drift, som skicklighet har han utfört detta arbete, som fulländades
1853. Stadens kyrkoherde fick en ansenlig tillökning på lönen, då
Fredrik II år 1564 tillade honom Sallerups församling och 1580
toges åtskilliga så kallade predikstolshemman från S:t Andreæ altare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
