Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplag af ammunition m. m., men synnerligast till en allmän
Korrektionsinrättning, som kan rymma 1,000 förbrytare.
5. Landshöfdinge-residenset är ett 2 våningar högt stenhus,
beläget vid stora torgets norra sida. En serskild byggnad innehåller
ränteriet, landskontoret och landskansliet.
6. Rådhuset. Fredrik I, som gjorde så mycket för Malmö,
skänkte äfven fordna Helgeandshuset åt borgerskapet till rådhus, men
som detta redan då var ganska gammalt och förfallet, uppfördes 1546 en
ny rådhusbyggnad under inseende af murmästaren Peder Ipsen. Denna
300-åriga byggnad, flere gånger reparerad och förändrad, har dock
så fasta murar, att den ännu många år kan motstå tidens allt
förtärande tand. Det är ett grundmuradt, 2 vånings stenhus med en
vinkällare underst. Vid den reparation, som 1812 företogs, skedde
den förändring att lokalen för den ryktbara Knutssalen, som förnt
varit till venster i förstugan, nu flyttades en trappa upp. Den var
öfver 40 alnar lång, 18 bred och 7 alnar hög, uppbars af trenne
pelare i rummets midt och pryddes af 13 kristall-ljuskronor. Det var
i denna åldriga sal borgerskapet, under Carl X Gustafs vistande i
Malmö ifrån den 10 till 15 Mars 1658, åt honom gåfvo en fest
äfvensom den 4 April åt honom aflade trohetsed och likaledes här
Carl XII den 20 September 1698 under sin eriksgata mottog
hyllning af Malmö borgerskap. I denna lokal var en upphöjning längst
fram i rummet anbringad för den förnämare delen af sällskapet, men
denna borttogs under franska revolutionsåren, såsom icke förenlig
med tidens frihetsideer. Dessa gillen och samfund, bland hvilka
Knutsgillet ståndigt innehaft ett utmärkt rum, förekomma alltsedan
kristna religionens spridande under många benämningar, såsom
Convivia Sacra, Calendæ, Fraternitates, Sodalitates, Sodalitia, Fratriæ,
Communitates och Convivia, samt delades i rent andlige, blandade
samt till och med någon gång rent verldslige, men dock alltid under
något helgons beskydd. Af förstnämnda slaget var det här ofran
omnämnda Calendæ- eller Galtegillet, af det andra Knutsgillet, hvarest
prester från urminnes tider intagits, och till tredje räknas en mängd
handels- och handtverksskrån. Ändamålet var ganska vackert,
nemligen inbördes bistånd i lif och död, så att det sträckte sig ända till
sjukvård och begrafning. Man vakade äfven öfver sedernas helgd
inom samfundet, med ett ord, det var en institution så vacker, att
den genom alla åldrar bordt bibehållas, men som nu, genom tidens
växande lättsinne blifvit förvandlad till endast ett dansgille.
Knutsgillet har sitt namn af tvänne helgon, konung Knut, mördad i Odense
1086 och kanoniserad 1101, samt af hans brorson, hertig Knut,
likaledes mördad 1131 och kanoniserad 1170. Det i Malmö varande
gillet säges hafva haft den förstnämnde till sin skyddspatron, men
detta är dock mycket tvifvel underkastadt, emedan det lärer fått sina
stadgar från Knutsgillet i Skanör, hvilket åter hade den senare till
sitt skyddshelgon. Emedlertid stod detta gille i sådant anseende, att
ej allenast konung Fredrik II år 1577 förunnade S:t Knuts och helga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
