Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att förmynderskapet öfver konung Abels barn öfverlemnades åt
Kristoffer, i egenskap af deras farbroder, mot vilkor att han förlänade
Valdemar med det denne i arf tillkommande hertigdömet Söderjutland.
Andra gången omtalas staden år 1278, då äfvenledes ett slag,
ehuru efter all sannolikhet ganska blodigt, försiggick invid Skanör
mellan danske konungen Erik Glipping och hans egen svåger Magnus
Lagabater, konung af Norrige, i följe af denne senares yrkande att
utbekomma den betydliga hemgift, hvarom han blifvit tillförsäkrad
vid sin förmälning med prinsessan Ingeborg. Enligt norrske
historie-skrifvaren Petrus Claussens samt Messenii sammanstämmande
vittnesbörd, skall Magnus här blifvit slagen och icke förlorat mindre än
5,000 man.
Den af konung Abel år 1251 utfärdade tullordningen för Skanör
föreskrifver att hvarje ”kogge”, som lade till vester om staden, borde
erlägga 32 skillingar goda sterlingar, men öster om densamma var
afgiften inskränkt till 2 skillingar Skånskt mynt för hvarje läst, samt
skulle den person, som fraktade varorne, tillika edeligen styrka, det
han mot sin vilja landat härstädes. Detta kan ej gerna förklaras på
annat sätt, än att redden här varit så svår, att man endast med
lifsfara kunde framkomma och att det således endast var under en storm
detta kunde hända. Härigenom var så väl en gräns satt för
vinningslystnaden, som för försättandet af skepp, något hvarigenom månget
rederi gått under.
I Erik Menveds tid eller omkring 1287 skall äfven ett slag vid
Skanör hafva stått mellan danskar och norrmän, hvaruti likaledes de
förre segrade, men hvarvid de senare icke förlorade mer än 70 man.
Redan 3 år förut blef dock staden, under det sjöröfvarkrig den
ofvannämnde norske konungen Magnus Lagabäter förde mot Danmark
i anledning af sin gemåls brudskatt, plundradt af hans höfding Jarl
Mindrealf. År 1312 afbrände Hansestäderne Skanörs slott och stad
och 6 år derefter intogs den å nyo af hertig Kristoffer, Erik
Menveds egen broder, hvilken, oaktadt de många bevis han erhållit på
dennes ädelmod, dock slöt förbund med tyskar, svenskar och
norrmän samt härjade sitt eget fäderneslands kuster i sällskap med sin
faders mördare och sin broders dödsfiender, de så kallade fredlöse.
Så väl i Skanör, som i Falsterbo har funnits Knutsgillen, men
det ryktbaraste dock i förstnämnde stad, ja, i hela denna del af norden.
Detta, grundadt mellan 1170 och 1180, hade till skyddsspatron hertig
Knut, som blef mördad 1131 och kanoniserad 1170. Denne Knut,
med tillnamnet Lavard (lagens beskyddare, lord, herre), var hertig
af Söderjutland samt längre fram Obotriternes konung, hvilket rike
han efter konung Henriks död mottog såsom län af kejsar Lothar.
Han var synnerligen älskad af folket och då han af Magnus Nilsson,
sin kusin, utaf avund blef mördad och folket trodde att flere
underverk skett vid hans graf, såsom att en källa uppsprungit på det ställe,
hvarest han föll m. m., var det ej underligt om han blef förklarad
för helgon. Men längre fram lärer Knutsgillet i Skanör äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
