Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wisingsö. Grenna. Brahehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gästgifvargård, der intagit thé och qvarlemnat vagnarne,
skedde embarqueringen. För att ej på något sätt
utsätta sig för sjöfruns svartsjuka vrede, hvilken,
enligt roddrarnes utsago, ej skall kunna återhålla sin
jalusi, då något fruntimmer beträder hennes gebiet,
iakttogs med största stränghet en oblid
separationsidée, i följe hvaraf fruntimmerna satte sig
tillsammans i aktern af båten och vi andra rundtomkring.
Oaktadt all denna försighet, voro vi ändock
knappast utkomna i öppna sjön förr än en friskare vind
uppblåste, molnen allt starkare och starkare
skockade sig, och vår bräckliga båt började stampa och
vräka — allt osvikliga tecken till en annalkande
storm. För att dissipera damerna, som betagna af
ovanans öfverraskning, knappast kunde qvarhålla
de flygtande lifsandarne med Eau de Cologne och
dylikt, började vi att sjunga eller rättare sagdt
skråla alla möjliga muntrande dansmelodier.
Innan kort instämde äfven damerna, som nu
fullkomligt sansat sig, häruti; men snart förtog vindens
och böljans vilda brusande samt årornas gnissel oss
fullkomligt förmågan att höra hvarandra. Allt detta
hvart och ett för sig sjelft, komiskt, skönt eller
högtidligt, utgjorde nu såsom helt, en högst
missljudande koncert. Efter trenne timmars
oupphörlig ansträngning, anlände vi dock till Wisingsö,
just då den svartgrå, osäkra skymningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
