Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandling, som vittnar om tidens råhet, förblef
Albrecht länge Margaretas fånge.
Men Margareta egde ännu icke Sverige, ty
hon innehade ännu icke Stockholm. Här voro
Tyskarne herrar. Nere i staden voro den Tyska
magistraten och de Tyska borgrarne allrådande;
uppe på slottet låg en Tysk besättning, bestående
af Albrechts anhängare, de s. k. Hättebröderna,
— man har velat härleda namnet från den
ofvannämnda “hättan“, hvilket dock låter föga troligt.
En afdelning af dessa Hättebröder, de s. k.
Fetaliebröderna, som framdeles sammansatte sig för att
förse det af Margareta belägrade Stockholm med
lifsmedel (fetalier, victualier), voro ingenting annat
än verkliga sjöröfvare, hvilka under Hansestädernas
beskydd härjade och brände Sveriges kuster. Och
lika goda röfvare till lands voro de egentliga
Hättebröderna, framför allt den del af dem, som låg
på Stockholms slott och anfördes af de Tyska
rofriddarae, Herr Lydica Rytz, Herr Marquard
Krummedyk och hvad de allt hette. Spänningen mellan
Tyskarne och Svenskarne i Stockholm hade redan
varat länge och en gång förut, 1380, hotat att
öfvergå till öppna våldsamheter. Nämnda år hade
Tyskarne hos Albrecht anklagat 70 af de
förnämsta Svenska borgrarne och begärt deras inställelse
för rätta och domfällande till döden. Men Albrecht
vågade icke af fruktan för en allmän uppresning.
Nu var konungen borta, och Tyskarne kunde göra
hvad de behagade. Bakslugt ställde de sig
försonligt sinnade och gåfvo de Svenska borgrarne
försäkringar om sina vänskapliga tänkesätt, hvilka
bekräftades med handslag och eder. Detta skedde
i S:t Gertruds Gillestuga, samlingsrummet för ett
af den tidens många till hälften religiösa samfund
och belägen i hörnet af Kindstugatan och
Svartmangatan. Men det dröjde icke länge, innan
Tyskarne lade sina egentliga tänkesätt i dagen. En
stor mängd Svenskar, som blifvit på rådstugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
