Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besättningen i staden vara så väl insperrad, att den till
slut skulle bli tvungen att gifva sig, — ty
Stockholms Hus har aldrig varit taget med härsmagt;
det har blott varit nöden och hungern, som förmått
att öppna den väldiga borgens portar, men aldrig
svärdet.
Imellertid försvarade sig de insperrade Danskarne
tappert. Ännu hade de fullt upp med både dryck
och spisning, och litet imellan fingo de sina förråder
ökade, ty konung Christians fruktansvärda
sjöhöfding Severin Norrby, en både stridbar och
skämtsam herre, som brukade säga, att “det var hans
största lust att gräfva i Lübeckarnes och andra
krämares kramkistor samt lukta på deras
kryddpåsar“, beherrskade ännu hafvet. Men så snart de
vågade sig utom stadens portar, kunde de också
vara säkra om att komma i hårdhändt lek. Bland
annat berättas från denna minnesvärda belägring,
huru det Jultiden 1521 föll Danskarne in att helsa
på höfdingen i det Svenska lägret på Lofön, Peder
Fredag, och “smaka på hans jultunna“. Företaget
skulle utföras på sjelfva Julaftonen; men Peder
Fredag, som hade goda kunskapare, fick kännedom
om anslaget och beslöt att varmt mottaga de
objudna gästerna. Han hade visserligen blott fyra och
ett halft hundrade man; men herr Peder var aldrig
rädd, hur’ olika än striden kunde tyckas. I sitt
läger hade han en mängd goda hornblåsare. Af
dessa utställde han sexton stycken rundt omkring
lägret i bergen och skogslundarna med tillsägelse,
att, när de hörde det blåsas upp i lägret, skulle de
alla blåsa upp på samma gång, så att det gaf
genljud vida omkring. På Julaftonen lade Danskarne
ut ifrån Stockholm på jakter och båtar, tusen man
starka, väl försedda med vapen, och alla vid
skämtsamt lynne i förhoppning om en lätt seger. Men
knappt hade de stigit i land, förrän det blåstes
allarm i Peder Fredags läger, och från alla buskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
