Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
s. å. afrättades på Stortorget gamle Hogenskild
Bjelke. År 1604 lät Carl, som redan länge varit
konung till gagnet, ändtligen också kröna sig i
Uppsala, och samma år fick Norrmalm egna
stadsprivilegier.
Med året 1634, samma år, då den store
Gustaf Adolfs lik högtidligen nedsattes i
Riddarholmskyrkan, började för Stockholm en ny tid af
utveckling och försköning. Staden erhöll nu sin första
öfverståthållare i Claes Flemings person. Denne, en
klok och verksam man, gjorde allt för stadens
höjande. Han förenade 1635 malmarna i juridiskt
och administrativt hänseende med staden samt
upphäfde deras särskilda privilegier; han lät anlägga
de enda raka gatorna, som finnas i sjelfva staden,
de s. k. Nygatorna, af hvilka Stora Nygatan, förut
sned och krokig samt kallad Kuugsgatan, hade
nästan helt och hållit afbrunnit 1625; äfven
Storkyrkobrinkens reglering härleder sig från honom,
likasom den äldsta slussen i Söderström. Men
framför allt fäste Fleming sin uppmärksamhet vid
Norrmalm, som ännu var helt oregelbundet bebyggd,
och der husen stodo kors och tvärs med sina
trädgårdar, allt efter uppbyggarnes råd och
beqvämlighet. Fleming lät reglera Drottning- och
Regeringsgatorna samt beslöt att äfven utdraga
Malmtorgsgatan ända framåt Norra Brunnsviken, en plan, från
hvilken man sedermera afstod, ehuru Carl XI (1672)
var allvarligen betänkt på att realisera planen, och
Gustaf III hade för afsigt att tvärt igenom
Norrmalm från Norrbro draga en bred gata ända till
Brunnsviken, bakom hvilken hans nya
slottsanläggning vid Haga skulle bilda sluttaflan i utsigten.
Men vid dessa sina förbättringar och gaturegleringar
hade Fleming icke så få hinder och svårigheter
att öfvervinna; han lät sig imellertid icke rubbas i
sina planer, utan genomförde dem med kraft, likt
den “lastlöse mannen“, som efter Stjernhjelms ord:
”ler åt gabbare gläntz och klaffaretungo förachtar.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
