Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mörk, hafva tagit det kungliga liket på sina axlar
och burit upp det i grefve Pehrs hus, der han lade
det på sessionsbordet i Reduktions-kommitéens rum.
De kungliga damerna begåfvo sig sedan till grefve
Oxenstjernas hus; konungen for ut till Carlberg,
men kom följande morgon åter in till staden.
Redan kl. 4 på eftermiddagen var hela den gamla
slottsbyggnaden nedbrunnen; men den af Tessin
byggda nya delen deraf stod emot ända till kl. 5
följande morgon, då äfven den praktfulla
slottskyrkan var förstörd. Sist grepo lågorna det gamla
Tre Kronor, som med brak och dån störtade in,
medan dess ramlande klockor och kanoner slogo
hål på hvalfvet. Med bäfvan afvaktade åskådarne
tornets fall, och när dess kronprydnad långsamt
sjönk inåt i de uppslående lågorna, ville
vidskepelsen deri se ett tecken, att de Tre Kronornas rike
åtminstone aldrig skall falla genom yttre våld, om
än inre tvedrägt slutligen skall sätta en gräns för
dess tillvaro. Blott föga kunde räddas undan
branden, deribland Räntekammaren och Skattkammaren
med dess hvalf samt åtskilliga embetsverk; en stor
del af det rika bibliotheket och af embetsverkens
archiver blef lågornas rof. En af drottningens
kammarherrar, baron Erik Sparre, störtade, åtföljd af
en ung löjtnant och två soldater, genom lågorna in
i drottningens rum och lyckades rädda alla hennes
juveler samt guld- och silfverpjeser till ett värde af
50,000 rdr. Branden berättas hafva varit så
våldsam, att, om elden kommit lös på natten, “ingen
menniska kunnat undkomma, hvilket nu med
största möda skedde“, såsom enkedrottningen sjelf den
8 Maj yttrade till Riksrådets protokoll. På
eftermiddagen den 8 for Kgl. familjen ut till Carlberg
och residerade på detta slott till d. 31 Okt., då den
inflyttade i det s. k. Kungshuset på
Riddarholmen, det fordna Wrangelska palatset, hvilket sedan
var konungafamiljens vanliga residens under en tid
af mer än 57 år, eller till den 7 Dec. 1754. (Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
