Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af de vackraste i hufVudstaden, prydt med fyra
pyramidformiga spiror, mellan hvilka en kupol höjde
sig, som uppbar en lanternin med hög spira.
De ryktbara Augusti-dagarne 1772 hade
förändrat Sveriges regeringsform och räddat
fäderneslandet. Gustaf III innehade en magt, som, i
händelse han låtit sig nöja dermed, säkerligen skulle
förskaffat honom tillräckligt tillfälle att vara
verksam för fäderneslandets väl, hvilket han i början
af sin regering syntes allvarligen eftersträfva, ett
sträfvande, som också tillvann honom nationens
beundrande kärlek. Under de första fredliga åren
af hans regering förkofrade sig också hufvudstaden,
liksom landet i allmänhet. År 1751 hade
Stockholm haft blott 55,700 invånare; men i början af
Gustaf III:s regering hade detta antal stigit till
75,000 personer, och hufvudstadens industri hade
derjemte utvecklat sig på ett anmärkningsvärdt sätt.
Under den tiden, då Hattpartiet satt vid styret,
hade visserligen Stockholms fabriksväsende
blomstrat, och år 1762 sysselsattes ensamt vid
väfverifabrikerna öfver 8000 arbetare; men när andra
styrelseprinciper gjorde sig gällande försvann
blomstringen, och redan 5 år sednare hade dessa
fabriker blott 3700 arbetare qvar. Imellertid funnos
redan 1770 återigen i Stockholm 30 sidenfabriker,
46 klädesfabriker, 59 bomulls- och linnefabriker,
24 etoffs-fabriker m. fl., och vid dessa fabriker,
hvilkas produktionsvärde uppgick till 45½ tunnor
guld efter den tidens beräkningssätt, sysselsattes
öfver 6000 arbetare. Staden, som 1749 egt 82
fartyg af ek och 116 af furu, hade år 1785 en
handelsflotta af icke mindre än 230 fartyg (för år 1860
uppgifves handelsfartygens antal till 212, dock om
14,617 läster, medan Göteborgs handelsflotta samma
år räknade 135 fartyg om 20,738 och Gefles 97
fartyg om 13,002 läster, så att hufvudstaden ändock
i detta hänseende intager blott andra rummet). Men
allt detta skulle snart bli annorlunda. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
