Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland gillesbröderna befann sig naturligtvis en
mängd Tyskar, — Tyskarnes talrikhet i de
Svenska städerna under medeltiden hafva vi förut haft
tillfälle omnämna, — och efter reformationen, då
dessa behöfde sin egen gudstjenst, hvarom icke varit
fråga under katholska tiden, då gudstjensten hölls
på latin, hvilket språk hvarken Svenskar eller
Tyskar, icke ens presterna och munkarne sjelfva,
förstodo, blef det snart fråga om anläggandet af en
kyrka för dessa utländningars räkning. Först
uppläts för detta ändamål åt dem Storkyrkan, sedan
den s. k. Konventsstugan på Riddarholmen, hvilken
de likväl måste afstå åt den beryktade
Kloster-Lasse, som der upprättade en katholsk-theologisk
läroanstalt; men slutligen öfverlemnades åt dem S:t
Gertruds Kapell, beläget, der Svartmangatan och
Kindhestgatan (Kimstugatan) sammanstöta, ehuru de
dock här skulle hålla gudstjenst gemensamt med
Finnarne. Först år 1607 blef kapellet upplåtet åt
Tyskarne ensamma, och nu blefvo dessa betänkta
på att utvidga och förbättra den åt dem
öfverlemnade byggnaden. Dermed gjordes början redan 1619,
ehuru den egentliga ombyggnaden företogs först 1636.
Kyrkan utvidgades egentligen åt södra sidan, — på
den norra fick den gamla muren stå qvar, — och
år 1642 stod byggnaden färdig, fastän koppartaket
pålades först ett par år sednare. Kyrkan är nu på
norra sidan 106 fot lång (deraf intager imellertid
tornet 22½ fot) och på den södra 85½ fot; hela
bredden uppgår till 73½ fot. Kyrkan, hvars
hufvudingång befinnes på södra sidan i en särskild
utbyggnad, prydd med bildstoder af Jesus och Mose,
har en vacker altartafla, en präktig predikstol af
ebenholz och alabaster, ett ypperligt orgelverk samt
en kunglig stol eller läktare. Det inre hvalfvet
uppbäres af två vackra, refflade pelare. Tyska kyrkans
utmärkt vackra torn, grundlagdt redan under kon.
Johan III:s tid, då denne innehade Gillestugan
såsom donation af konung Erik (1561), fullbordades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
