Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till häst, med venstra handen hållande tygeln och
med den högra, hvari bilden håller en kort
kommandostaf, utsträckt mot slottet. Redan 1757 gjordes
första förslaget till uppresande af en ärestod åt den
store fursten, och sedan förslaget erhållit kungligt
bifall, uppdrogs modelleringen af stoden åt
L’Archevesque. Ständerna voro likväl icke belåtna med
denna modell, utan måste mästaren förändra
densamma, hvarefter gjutningen företogs af Meyer år
1779; men icke förr än år 1791 var statyn
ciselerad och färdig. Den fördes nu till sin nuvarande
plats (der fordom ett spruthus stod), men aftäcktes
först den 17 November 1796 (den dag, som enligt
Gregorianska Kalendern motsvarade den 6 Nov.
efter den Julianska, Gustaf den Stores dödsdag).
Statyn står på en piedestal af slipad, grön Svensk
marmor; sockeln är af granit. På östra och vestra
sidorna befinnas 4 medaljongporträtter af Torstenson,
Wrangel, Banér och Königsmark, och på södra
sidan skulle, såsom först var ämnadt, en bild af
hertig Bernhard af Weimar uppställas; men detta
förslag ändrades af Gustaf III derhän, att
Sergels grupp, Axel Oxenstjerna och Historien, som
nu befinnes i vestra slottshvalfvet, skulle gjutas i
bronz och uppsättas på södra afsatsen af
piedestalen, medan på den norra en rik grupp af trophéer
skulle uppställas. Sådant föreställes också
monumentet på den modell deraf, som förvaras i
taflegalleriet. Denna plan har imellertid icke kommit
till verkställighet, emedan, med anledning af den
sednare byggda Norrbros höjd, midten af torget blifvit
höjd med 4 fot, hvarigenom afsatserna på
piedestalen blifvit så låga, att grupperna på dem skulle hafva
tagit sig illa ut. Kostnaderna för statyn uppgingo
inalles till 174,192 rdr bco, och torde det icke vara
utan intresse att anmärka, det största delen af dessa
penningar anskaffades genom ett till den ändan
särskildt inrättadt lotteri, hvilket sannolikt gaf
anledning till det s. k. Kgl. Svenska Nummerlotteriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
