Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fick mottaga förebråelser derför, “att han lofvat mer
än han i verket höll“. Dock lär han hafva gjutit
flera slags “skytt“, som artilleriet den tiden kallades,
och af hvars olika arter vi här vilja nämna blott
“murbräckor“, “slangor“, “falkoneter“, “potthundar“,
“enkla“ och “dubbla karthauer“ m. fl.; först under
Johan III:s tid gjötos ännu större pjeser, s. k.
“dubbla notslangor“ af koppar, hvilka hvardera vägde
75 skeppund och slungade kulor af 5 lispunds vigt
eller måhända mer. De flesta af dessa
artilleripjeser gjötos i Stockholm i den s. k.
“Byssegjutaregården på Brunkeberg, der herr Sten Sture hade
sin rustkammare“, och hvilken sannolikt befanns på
samma tomt, som sedan ända till 1813 behöll
namnet Styckgjutargården. Här uppfördes på 1600:talet
ordentligare verkstäder och annat, som till ett
styckgjuteri hörde, af stamfadern för slägten Meijer,
hvilken slägt alltsedan år 1640 innehaft styckgjuteriet
och efterlemnat ett i Svenska konstens annaler högt
aktadt namn. Gerhard Meijer d. Ä., som dog 1664,
efterträddes af sin son Johan, som dog 1679,
hvarefter hans enka trädde i äktenskap med en Litthauer,
Mich. Bader, som innehade styckgjuteriet till 1693.
Den, som införde de största förbättringarna och som
mest häfdade namnets anseende, var dock Gerhard
Meijer den Yngre, som mottog gjuteriet år 1728
och vid detsamma förfärdigade icke blott
artilleripjeser, utan äfven gjöt trophéerna på slottets södra
façad och medaljongerna på den vestra samt de
sinnebilder af de 4 Evangelisterna, som uppbära
predikstolen i slottskapellet, utom flera andra gjutna
arbeten i slottets trappor o. s. v. Hans förnämsta
arbeten äro imellertid statyerna af Gustaf I och
Gustaf II Adolf, hvilken sistnämda lärer förete det
egna, att plinten eller foten är gjuten på samma
gång med sjelfva statyen, “hvilket icke någon
gjutare förut skall hafva vågat göra“, säges det. År
1752 beslöto Ständerna att för Kronans räkning
inlösa Meijerska gjuteriet; men Gerhard Meijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
