Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkstad; den första, som bebyggde tomten, var
sannolikt en klockgjutare Puteson, efter hvars tid
major Appelqvist, som en tid innehade
Styckgjutaregården, här gjorde åtskilliga inrättningar för
varjehanda smiden och slöjdanstalter. Stora stenhuset
åt gatan är sannolikt uppfördt af R. R. frih.
Stjernstedt. Verket inrymmer nu alla till preglingen
af mynt behöfliga verkstäder, såsom en
smältverkstad för guld och silfver, en dylik för koppar, ett
valsverk, en hvitsjudningsverkstad, två stora
pregelsalar, i den ena af hvilka pressarne drifvas med
ångmaschin, en medalj verkstad m. m. En byggnad,
som ännu står qvar sedan Owenska verkstadens tid,
innefattar smedja samt svarf- och filverkstad. Till
verket höra tvänne större boningshus, der
öfverdirektören vid mynt- och kontrollverket samt
myntmästaren och åtskilliga andra personer hafva
bostäder. Här preglas alla mynt, medaljer och
jettoner i Sverige. Vid kontrollverket stämplas alla
guld-, silfver- och tennarbeten, som hållas till salu.
Guldet kan hålla 23, 20 eller 18 karat, arbetssilfret
skall vara 13:lödigt; arbeten af tenn skola deremot
innehålla 97, 83 och 67 hundradelar rent tenn; men
om arbetet befinnes vara under den här uppgifna
halten, så får det icke kontrolleras, utan slås
sönder, medan metallen återlemnas åt egaren. Det
torde för mången läsare icke sakna intresse att veta,
hvad dessa kontrollstämplar, som man finner på
allt i Sverige arbetadt guld och silfver, egentligen
betyda, och derföre vilja vi här meddela några
upplysningar derom. På hvarje sådan pjes befinnes
först vapnet Tre Kronor, dernäst förfärdigarnes
namnmärke, vidare stadens märke, karathalten å
guldet (silfret skall alltid vara 13:lödigt) och
slutligen en bokstaf (s. k. Latinsk stil) som för hela
riket utvisar tillverkningsåret. Denna årsbokstaf
började utsättas år 1759, och som det första
alphabetet var slut 1782, tillsattes från denna tid efter
bokstafven siffran 2, hvarefter på samma sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
