Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talrika bättre och sämre värdshus,
utskänkningsställen o. d., till stor del freqventerade af sjöfolk
m. fl., hvilka litet imellan uppförde scener, som
påkallade inblandning af ordningsmagtens tjenare, hvilka
dock den tiden icke uppträdde i uniform med gyllene
kronor som nu, utan vanligtvis uppenbarade sig i
grå “syrtuter“ och i händerna svängde respektabla
påkar. När man besinnar, att ännu i medlet af
1840:talet detta utseende företeddes af denna nu så
fria, friska, eleganta och praktfulla plats, måste det
medgifvas, att Stockholm på denna korta tid tagit
ett jättesteg i sin utveckling och att, om det får
fortgå på detta sätt och i stadens alla delar, det
icke torde dröja länge, innan det inre af Sveriges
hufvudstad kan uppvisa ett motstycke, fullt värdigt
det härliga läget och den praktfulla anblick, som
staden på afstånd erbjuder.
Med namnen Röda och Blå Slussen
betecknades, såsom vi förut omnämt, och högst oegentligt,
de vindbryggor, som ledde öfver Slussgrafven, hvilken
sperrades af tvänne par slussportar, det ena vid
inloppet från Mälaren, det andra midt imellan bägge
vindbroarna. Vi hafva i det föregående nämnt, att
från början ingen sluss behöfdes för farten genom
Söderström, likasom att behofvet af en sådan
sedermera gjorde sig kännbart, och att öfverståthållaren
Clas Fleming var den, som först lät anlägga
densamma. Detta första slussverk var uppfördt af trä,
men reparerades år 1642, då sidorna af bottnen
murades med Holländsk klink, men grafven
imellertid blef så trång och hade så ringa djup, att endast
smärre skutor, som stucko blott 4—5 fot djupt,
kunde passera derigenom. Denna slussbyggnad, som
då kallades Nya Slussen, hade efter 82 års
förlopp, eller 1724, blifvit ansenligt förfallen; men
först 1744 fattades beslut att ombygga densamma,
och plan till en sådan ombyggnad uppgjordes af
kapiten Carlberg, d. v. stadsarchitekten. Imellertid
befanns det snart, att arbetet skulle bli af sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
