Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gagnad till grafplats för en främmande trosbekännare,
hvars jordande i mull, vigd efter Luthersk ritual,
intoleransen icke ville medgifva, nämligen en år
1634 i Stockholm afliden sekreterare hos Franska
sändebudet, grefve d’Avaux, vid namn Grosse, som
ändtligen blef begrafven i “en kulle, ytterst på
Södermalm, kallad Calvarieberg, och der ett kors af sten
ännu stod qvar, upprest år 1096 (?)“, som d’Ogier
berättar med ett tämligen groft misstag om det
årtal, då “pelaren“ upprestes, ehuru detta misstag
får förlåtas en Fransman till och med nu, men änuu
mer vid denna tid, då utländningens föreställningar
om Sverige och Svenska förhållanden voro i högsta
grad orediga och förvirrade. När denna begrafning
här skedde, stod i närheten af Pelarebacken ett
litet kapell af trä, uppfördt år 1576 af konung
Johan III och kalladt Sturekapellet till
åminnelse af Riksföreståndaren Sten Sture den Yngre
och hans son, hvilkas långt förut i Gråmunkeholms
kyrka hvilande jordiska qvarlefvor på detta ställe
blifvit offrade åt bålets lågor af Christian II, hvilken,
som bekant, d. 10 November 1520 lät här bränna
liken efter de i Stockholms blodbad d. 8 Nov. s. å.
omkomna Svenska herrarne och tillika sin
hufvudfiendes, Stures, ur dess hvilorum uppgräfda lik. I
Sturekapellet skall sedan Gustaf den Store hafva
låtit uppsätta eu koppartafla med inskrift,
innehållande en berättelse om blodbadet. Ännu år 1640
finnes Sturekapellet utmärkt på en detta år
utkommen charta öfver Stockholm; men den 2 Maj 1656
lät konung Carl Gustaf, om hvars förkärlek för
Södermalm vi uti det föregående haft tillfälle att
nämna några ord, här lägga grunden till en kyrka,
som skulle bli en bland de vackraste i hufvudstaden
och utgöra en prydnad för densamma. Ritningen
uppgjordes af Jean de la Vallée, och arbetet
fortgick, dock tämligen långsamt, af brist på medel,
ehuru betydliga gåfvor till kyrkobyggnaden inflöto
från enskilda personer, och derjemte de af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
