Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
kuliarne Mösseberg och Olleberg resa sig; det östliga fältet uppbär
deremot pä sina bägge ändar Hög stenaberget och Gisseberget samt i
midten det ansenligare Fåredalsberget. I Lugnåsberget finnas åter
endast sandstens- och alunskifferlagren. Vid pass tvä mil i nordvest
från Billingen reser sig återigen ett berg med liknande
sammansättning, det prisade Kinnekulle. Här har man mätt lagrens olika djup;
sandstenslagret hinner till något öfver 69 fot, alunskiffern till öl,
kalkstenen till 164; lerskifTern och trappen utgöra deremot
tillsammans 440 fot, hvaraf dock större delen kommer på lerskifTern.
Utom sin märkvärdighet i geologiskt hänseende har Kinnekulle
äfven den, att vara en bland Sveriges skönaste punkter.
”Kinnekulle är ensam i sitt slag”, — säger en beskrifvare af detta
märkvärdiga berg; — ”dess skönhet är af så egen art, att den ej kan
jemföras med någon annan i Sverige och ej heller göras åskådlig
genom en beskrifning. De vackra sluttningarne, betäckta med
ängar, åkerfält och lunder, bergets egna bildning och utseende; den
ovanliga vegetationen, grottorna, allt är härligt och öfverraskande.
Kronan på alltsammans är utsigten frän kullens högsta topp. För
ögat utbreder sig hela landet frän Mariestad till Lidköping och
långt öfver den sistnämnda staden; Westgötaslätten ända till
Bil-lingen, Olleberg och Mösseberg; Kollands ö med Leckö slott;
We-nern och dess ögrupper och längst i fjerran kusten af Dal och
Wärmland som en blånande strimma”.
En mägtig bergmassa af liknande natur med den nu beskrifna
ligger ytterligare vid södra ändan af Wenern, och norra hälften
deraf är från ö. till v. tvärtöfver genomskuren af en djup dal. 1
söder om denna fördjupning ligger Hunneberg, i norr Hälleberg. Det
förra uppbär Sveriges största och mägtigaste massa af plutoniska
bergarter; den utgör en qvadrat af en fjerdedels mils sida och har
på sin öfre skogbeväxta yta icke mindre än elfva små sjöar med
deras aflopp. Den plutoniska trappen skall der hafva ett djup af
icke mindre än 157 fot. På Hälleberg består den plutoniska
bergarten, som här har en mägtighet af 117 fot, af basalt och delar sig
uppifrån och nedåt i raka pelare med skarpkantiga, släta sidor. Här har den
öppning, genom hvilken trappen flutit ut, blifvit blottad pa det enua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
