Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
temperaturen faller en grad och för hvarje latitudsgrad norrut £ grad
på thermometern.
På kusterna äro årstiderna föga bestämda, de öfvervägande äro
vår och höst. Somrarne äro blåsiga och kalla, vintrarne äter milda
och våta. I det inre landet är sommaren kort, men varm, vintern
jernn och långvarig. Detta tilltager, ju längre man kommer emot
norr, och i Sveriges nordligaste del är sommaren så varm, att säden
hinner sås och skördas inom sex veckor, hvaremot vintern är så
allvarsam, att qvicksilfvret ofta fryser, detta till och med redan vid
61:sta breddsgraden. Redan i Jämtland är klimatet så fiendtligt mot
all odling, att man på norra sidan af de små åkertegarna måste
hopsläpa stora risknippor och antända dem, för att på detta sätt
skydda säden mot frost, om vinden pä sommaraftnarna i Augusti är
nordlig eller nordöstlig med klar himmel. Jämtlands klimat är lika
kallt som klimatet i det 3 grader nordligare belägna Torneå; men
Jämtland ligger också 1000 fot öfver hafvet och nära till fjällen.
I dessa trakter är imellertid den stränga vintern en fördel, icke
någon olägenhet, emedan genom densamma kommunikationerna på det
högsta underlättas i skogsbygder och bergslager. En svag och ojemn
vinter, utan snö och utan is på vattnen, är för dessa trakter lika
skadlig som ett missväxtår för de provinser, som lefva uteslutande
af jordbruk. Till och med dessa behöfva en stadig vinter med snö
och jernn frost, hvilken fördelaktigt inverkar på det i mellersta
Sveriges östra trakter särdeles vigtiga höstsädet. Man har i sednare
tider genom noggranna iakttagelser trott sig finna, att en viss
förändring gått för sig med våra klimatiska förhållanden, dock icke så,
som skulle sommarvärmen hafva blifvit ökad och vinterkölden i
allmänhet blidare och vintern kortare än förut var händelsen, hvilket
Forsell trodde sig hafva funnit; i dess ställe vill det nämligen
synas, som hade höstarne blifvit längre och som skulle en del årstider
(icke alla) inkräkta på de öfrigas områden. Hösten börjar ännu med
September, men sträcker sig vanligtvis långt in i December, och till
följd häraf börjar äfven vintern sednare, men fortfar längre, hvadan
äfven våren kommer sednare än förr. Deremot har våren blifvit
förkortad, emedan sommaren synes i Juni hafva återtagit det, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
