Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
røn, medan från Södermanlands norra gränsås mot Mälarbassinen,
hvilken utgör en nästan oafbruten skogstrakt, sjöarna Skundem,
Dunkern, Bäfven m. fl. förena sig med mellersta sjökedjan i
Långhalsen. Sjön Bäfven, som påstås innehålla lika många öar ”som
dagar i året”, uppgifves, likasom Langhalsen, hafva en längd af 2
mil. Högst belägen bland alla dessa sjöar är Tisaren, vid 340 Sv.
fot, medan Wiren ligger vid en höjd af 110 och Södra Långhalsen
vid 55 fots höjd. — Genom Trosa-Ån utlöpa sjöarne Klåmmingen
och Sillen m. fl. likaledes i Östersjön.
3. Sjön Wettem, egentligen en från norr till söder gående
ofantlig klyfta i landryggen, håller i längd 12^ Sv. mil, med en bredd
af högst 2J; sjöns areal är 17 Sv. qv.-mil; hans höjd öfver hafvet
uppgifves till 292 eller 295 Sv. fot, och hans största djup till 420 fot
eller 125 fot under Östersjöns yta. Sjönär längsefter genomdragen af en
ås eller ett klippgrund, kalladt Getryggen, hvars öfver ytan uppstigande
kam bildar de få öar, som denna sjö har att uppvisa, nämligen
Wi-singsö, Rökneöarne, Fagerön (Jungfrun) o. a. Wettem har brist på
vikar och eger blott få och föga betydande tillopp, men afbördar
sitt vatten genom den ansenliga Motala-Elf. Det antages, att sjön
genom denna elf afbördar sig mera vatten än han motlager genom
sina tillflöden, och när man dertill beräknar sjöns afdunstning, kan
man icke gerna antaga annat, än att han mottager underjordiska
tillflöden. Det vill också synas, som stode han i samband med
andra sjöar inom sin egen bassin, hvilka, t. ex. Unden, hafva samma
klara vatten som han och, likasom han, plötsligt vexla om från
fullkomligt lugn till våldsamt svallande. Wettern är nämligen
bekant genom sitt vattens klarhet, hvilken är så stor, att man kan
skönja sjöns botten pä ett djup af 60 till 70 fot, och derjemte
genom sina ovanliga rörelser. Vid storm och oväder förspörjas
nämligen i sjön strömgång och svallvågor, — hvilka tyckas bevisa
Wet-terns samband med något annat vatten, hvilket genom storm
blif-vit försatt i orolig rörelse; derjemte stiger och faller sjön periodiskt
under hela år, utan att denna förändring står i samband med den
mer eller mindre betydande nederbörden. Derjemte har
folkvidskepelsen mycket att skaffa med de hägringar, dunstbilder och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
