Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Staf Adolfs dotter och Sveriges drottning, lät hon allt gå vind for
våg, slösade hon med adelstitlar och rikedomar åt adeln, men
minskade hon deremot rikets inkomster och ökade bördorna för
bönderna, utan att någon lyssnade till deras klagomål, hvilka man bad
dem ”vakta sina hufvuden” för att framföra. Under
hjeltekonun-gen Carl Gustaf fortgick det på samma sätt; han förvånade
verl-den med sina bragder, han eröfrade Polen och Danmark, han förde
sina härar öfver tillfrusna hafsarmar; men den kräfta, som i dét
inre af hans rike tärde på dettas krafter, kunde han icke besegra.
Detta lyckades först för Carl XI. Man känner Reduktionen. Nu
blef Kronan åter rik; Gustaf Wasa hadc från hierarchien indragit
20,000 hemman under Kronan; Carl XI tog från adeln 10
grefska-per, 70 friherrskaper och en stor mängd säterier och kronohemman,
som aristokratien slagit under sig. Konungamagten hade ändlligcn
segrat; hiorarchiens magt hadc länge varit bruten; nu blef
aristokratiens det också, och stödd på en här af 80,000 man, skapad
genom Indelningsverket, kunde konungen göra hvad honom behagade.
Det fria Sverige hade blifvit en despoti; Carl XI var ”en envålds
allom bjudande och rådande suverän konung, den ingen är på
jorden för sina aktioner responsabel”, som det heter på hans tids
barbariska språk.
Men despotismen trifves icke i Sverige. Carl XII, — hvem
vill sakna honom i Sveriges historia, oaktadt allt det onda han
tillfogat Sverige, — förstörde pä den korta tiden af nio år allt hvad
hans fader hade åstadkommit; genom honom sjönk Sverige ned från
den onaturliga ställningen af en verldsmngt till en obetydlig stat
af andra rangen; men konungamagten sjönk också med detsamma
ned till en skugga af det, som den varit i fordna dagar. Méh så
voro också konungame sjclfva blotta skuggor af sådana. Ulrika,
Fredrik och Adolf Fredrik, — en sådan rad af svaga regenter
torde knappt något lands historia häfva att uppvisa, likasom, å andra
sidan, icke något land har en rad af sådana regenter som
Gusta-verna och Carlarne. Man har kallat den efter Carl XII:s död
följande perioden i Sveriges historia för frihetstiden; den borde med
större skäl heta sjelfsvåldets tid. Konungen var under denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>