Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
och Norrmännen, alltid behandlat honom med förakt och förtryckt
honom samt ännu i dag helst undvika all beröring med Lapparne.
En Svensk flicka håller sig gemenligen alltför god att vilja bli
”Lappfru.”
Lapparnes antal är icke ansenligt; hela den under Sveriges
krona lydande delen af nationen uppgår knappast till 5000
personer (1855 i Westerbottens län 1.175, i Norrbottens 3,816). Man
indelar dem i nomader och icke-nomader, af hvilka de förra äro
nationens kärna, de sednare draggen af desamma. De
icke-nomadi-serande Lapparne äro till största delen Fiskare-lappar, som
uppehålla sig med fiske och icke hafva så många rehnar som de andra
Lapparne, ofta alldeles inga; andra icke-nomadiserande Lappar äro
vallhjon eller s, k. Sockne-Lappar, som vid socknarna i Norrland,
till och med i Helsingland, äro anställda som afdragare, profosser
o. s. v. Imellertid händer det ofta, att de verkliga rehn-Lapparne
nedsjunka till Fiskare-Lappar, dä de genom olyckor eller
misshushållning förlorat sin rehnhjord. I sådant fall återstår dem
ingenting annat än att bli fiskare eller tiggare. Men från Fiskare-Lapp är
öfvergängen till det bofasta lefnadssättet tämligen lätt, ty när en
sådan fiskare hinner arbeta upp sig så mycket, att han kan lägga
sig till några getter, är han redan på god väg till det Svenska
lefnadssättet och kan med tiden bli nybyggare, hvilket oftast är
händelsen åtminstone med hans barn.
De nomadiserande Lapparne äro antingen Fjäll-Lappar eller
Skogs-Lappar. Bäggedera underhålla de rehnar, men den olika
benämningen är hemtad från deras olika vistelseorter. Fjäll-Lappen
har vanligtvis det största antalet rehnar, och eftersom, då den
kallare årstiden inträder, han icke kan uppehålla sig pä fjället af brist
på bränsle, flyttar han på hösten ned till skogsbrynet, der han har
sina höstvisten pä fjällryggens sidogrenar. Vid dessa höstvisten
har Lappen sin lilla matbod, i orten kallad stabur (på Lappska
nialla), en helt liten, af bräder hopslagen bur, som för att icke
åt-kommas af filfrasen hvilar på en i jorden nedslagen stolpe, och i
hvilken Lappen förvarar kött och andra matvaror, som han
behöf-ver vid sin återkomst på våren. Invid ”staburen” befinnes också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
