Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
tens upprätthållande; men s:i snart läran är öfverstånden, upprifves
äter dr.i ganila oenigheten. Sedan urminnes tider qvarlefver
der-jemte hos Svenska allmogen en stridslystnad, som lätt kommer till
utbrott, men som aldrig går lömskt till väga, ty Svensken ser
ger-na sin fiende midt i ansigtet och rørstår -ig icke på räfkrokar. Ett
annat utmärkande drag hos nationen är den förekommande artighet
i umgänget, sorti förskaffat värt folk benämningen ”Nordens
Fransmän”, och som mången gång urartar till stel kruserlighet, men
oftast är blott ett uttryck af den hjertligaste gästfrihet, hvilken också
från ur linnes tider utmärkt vårt folk. Annu i denna dag stå t. ex.
i de Norrländska provinserna under hela julhelgen honlen dukade
med alla slags goda saker, livilka alla, som koin ma till gården,
inbjudas att dela, och det anses som cn förolämpning mot värdfolket,
om ”man går ut med julen”, utan att taga för sig af det. som
väl-välvilligt bjudes. I samband med denna gästfrihet står ett visst
begär att braska, ”att slå stort på, när det skall vara”, särdeles vid
barnsöl och bröllopp. vid hvilket sistnämda tillfälle månget mindre
bcmcdladt brudpar låter så mycket springa, som skulle hafva varit
tillräckligt för åtskilliga månaders uppehälle. I hvardagslag är
likväl allmogen ännu tarflig, åtminstone i det inre af landet och pä
afstand från kusten och städerna, ty från dessa har icke sä ringa
böjelse för yppighet i mat, dryck och kläder spritlt sig till deras
närmare omgifning. Särdeles livad klädseln beträffar, råder för
närvarande mycken benägenhet att afvika frän de gamla nation ald
räg-terna, hvilka i flera provinser blifvit alldeles aflagda och utbytta
mot ”herrefolkets” kostymer, som dock stundom påtagas i
skäligen oträngda mål, såsom då t. ex. bönderna i Börstii i Roslagen
vid gästabudstillfällen, äfven midt i sommaren, skola vara utstyrda
med ”kapprock och galoscher”. Siden och andra främmande tyger
begagnas icke sällan af allmogens qvinnor, ofta utan att husets
tillgångar egentligen incdgifva sådant. Dessa smärre lyten och
utväxter på den Svenska nationaleharakteren må dock ursäktas, så
mycket hellre som det med sanning kan sägas, att redbarhet, allvar och
kraft ännu utgöra hufvuddragen i denna charakter, likasom de
fordom gjort det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
