- Project Runeberg -  Thalia / Theater-Kalender för 1867 /
42

(1848) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Nej, snälle Jo. Jo! Har man inte då den inre
brinnande kallelsen, som aggar och sporrar till framgång, till
ära, till hämnd, ja, så fult det låter, till hämnd på dem, som
velat trampa ens konstnärsande i stoftet; då går det bakut
med hela menniskan ocb då biir man det dåligaste af
allt dåligt, en dålig aktör. Skomakarn kan få göra dåliga
skor så mycket bonom lyster, ty ingen tvingas att köpa
dem, men publiken, som betalar på förhand, den hämnas
sin förlust genom att hata och förakta de dåliga
aktörerna. Och ändå, kanske var den dåliga aktören helt
enkelt en utmärkt konstnär, men som af ödet, eller dess
målsman direktionen, blifvit tvingad in i ständiga
kompars-kostymer. — Tänk på Hyclcert till exempel. Huru många
år hölls inte han tillbaka, tills han på engång förvånade
alla som en artist af första rangen. Nej, har man inte
mod att brotta sig fram, då bör man aldrig tillhöra
thea-tern. Man talar om våra intriger och kabaler. Är det

intrig, att en konstnärssjäl vill lefva, är det kabal att

han vill belysas af rampen och inte af lamporna borta
vid fonden? — Nå, hur är det med den inre kallelsen?"

Jag satt försänkt i djupa tankar, tunga åskmoln ’
gingo öfver mitt nyss så klara sinne.

“Jo. Jo. — förlåt att jag nyttjar den roliga
psevdo-nymen som titel, men jag har nu engång tagit mig den

fula vanan - Jo. Jo. skall göra lycka, stor lycka vid de-

buten, det spår jag för sannt. Jag har sett det af
repetitionerna, jag har märkt det på arbetsfolket."

“Arbetsfolket ?“

“Ja, arbetarne vid theatern; när de trängas i främre
kulissen och med öppna munnar och lifvade blickar följa
med gången af en repetition, då gör alltid pjesen lycka.
Moliére rådfrågade sin hushållerska, jag spörjer mina
arbetskarlar. “

“Nå, hvad ha arbetskarlarne profeterat?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:26:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/thalia/1867/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free