Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orestes’ hufvud. Caesar uppträdde ofta i himmelsblå frack
med förgylda knappar, och Odysseus frälsades alltid så
underbart från sjönöd, att lians ;pudrade peruk icke tog
den ringaste skada.
Lekain lyckades få detta löjliga bruk afskaffadt, men
det skedde icke utan häftiga protester från inånga håll.
För öfrigt skall Lekain hafva varit en högst utmärkt
artist, och Voltaire, som för honom hyste stor beundran,
kallar honom “den enda verkligt tragiska skådespelare11.
Han dog år 1778, kort före Voltaire’s frånfalle.
Om Lekain var snillet inom tragedien, tyckes Prevtlle
hafva varit detsamma inom komedien på samma tid. Det
var denna artist, som “kreerade" Figaros roll, år 1775, i
Beaumarchais’ “Barberaren i Sevilla", och det var ät
honom nämnde författare hade ämnat samma personnage i
komedien “Figaros Bröllopp" eller la Folie Journee, som,
enligt hvad bekant är, uppfördes första gången år 1784.
Préville rådde dock Beaumarchais att till denna roll taga
Dazincourt, hvilken också deruti ’vann stor ryktbarhet och
som var en af stjemorna i Théåtre-Framjais, förutom att
han dirigerade Marie-Antoinette’s sällskapsteater på
Tria-lion samt gaf henne lektioner i deklamation. Under
revolutionen blef Dazincourf, liksom de andra artisterna vid
Théårre-Fraii^ais, misstänkt för konungskhet och satt i
fängelse under några månader, men frigafs slutligen. Han
var sedermera direktör för kejsar Napoleons “särskilda
spektakler" och dog år 1809. Samma år dog också
Du-gaton, en annan framstående aktör från Ludvig den
sextondes tid. Mole och Fleury äro kanske ännu mera
bekanta.
Den sistnämnda satte upp “Barberaren i Sevilla" för
Marie-Antoinette’s teater och har i sina memoirer leinnat
åtskilliga intressanta upplysningar om lifvet bakom
kulisserna vid hofvet, då drottningen och hennes svågrar,
gref-Varne af Provence och Artois (Ludvig XVIII och Carl X),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
