Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och nog kanna de tala, men frågan är huru de tala!
Huru ofta likna de icke den förtrollade prinsessan i
sagan, ur hvars mund grodor kommo fram i stället för
per-lor. De hafva alla en viss aning om att man bör tala
naturligt från scenen, men inånga förvexla detta med
att tala vulgärt. I stället för att scenen borde vara en
språkets mönsterskola, så täflar den ofta nog i
vårdslöshet med gatan och gränderna.
Och när det skall vara högtidligt, då blir det
predikan och falskt pathos, onatur och uppstyltning.
Undantag finnas, det är ju naturligt, men det är icke
om dem jag talar. Undantagen göra icke regeln.
Således, tänk på att förädla och utveckla er stämmas
resurser, ty hvad jag här anmärkt, gäller också er.
Det gäller med få undantag alla våra närvarande
qvin-liga artister. De lägga sig icke vinn om att
förädla stämman, och glömma alldeles bort att en qvinnas
tal skall vara sakta musik som smeker, men icke
turkiskt tam-tam, som spränger örhinnorna. Utveckla er
stämma åt djupet, på det att ni måtte kunna ge ljud åt
dessa innerliga och mägtiga känslor, som skola skaka och
lyfta oss! Diskanterna bli allt skarpare och skarpare!
Om ni visste hvad en af dessa djupa och dock mjuka
alttoner ur en qvinnas bröst, lägger för en trollmakt nti
hvad hon uttalar! Det är som om en helt och hållet ny
verld Öppnade sig för våra blickar, en verld full af rika
och glödande skatter. Det lägger en halfdager öfver
föremålen, som gör uttrycket ljuft och behagligt, i stället för
skrällande och skarpt. En sådan stämma bredvid en af
de skrikande diskantema är som en Rembrandt bredvid
en plankstrykare, som bara öder upp cinober; — den
förre är muséets stolthet, medan den sednare endast duger
till skylt att locka gapande bönder med.
Sedan finnes det dessa tusende nyanser, ifrån
hviskningen ända upp till thordönet, med hvilka, rätt anbrin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
