Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvegg.
Ej mannakraft är liten, Herre konung,
Försök att öfva den; ty mördarn flytt
Och på sin grundval vacklar rättens thron. —
Upp, Herre, att man icke säga må
Att öfverheten bär sitt svärd förgäfves.
Sverker.
Så ser’ jag, höge, store Gud, din vink!
Välan?
Tvegg.
Sverker.
Har gossen flytt, låt honom fly;
Den gripne straffar jag med kungasvärdet,
Den rymde är, som värnlös fogel, fri.
Tvegg.
Så aktar konungen sitt fallna stöd?
Den starke, Guttorm, årsäll, bålstor, rådklok,
Ar icke värd en rasvild ynglings lif!
Hvad är er lön, I, som för furstar styren:
Att då de icke skyddat Edert lif
De icke straffa ens Ert grymma mord! —
Dock min är, konung, nu din rätt. — Min häst! —
Den följer mig som är en ärlig kämpe.
Jag sitter upp i denna natt, förföljer,
Och om ej snart den skurkens lif är lyktadt
Ar sjelf jag mördad af hans lömska arm:
Skön Agda helsen då att — Tvegg var trogen!
Sverker.
I bannen sträft. — Er sorg är Edert skydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
