Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»God morgon, vackra barn», helsade han vänligt, »nå
hur ä’ det, ä’ gudmor utan flugor i dag?»
»Ja, i dag fir hon redig.»
»Nå, vänd då om så ska vi språka med henne om
din framtid, kära barn.»
»Det törs jag inte», svarade Anna och skyndade
gatan utföre utan att ens se sig tillbaka. Hon hade om
natten drömt om den der herrn, och tyckte att bäst
som han talade så förvandlade han sig till en orm som
kröp omkring hennes hals och ville qyäfva henne, och
der för var det inte utan att hon var litet rädd.
Hon skyndade ned åt slussen och torget. Hon var
tankspriddare än vanligt. Vackra kryddkrämarbetjenten
i hörnet vid Slussgatan stod redan på sin post i dörren
för att helsa och fråga hur det stod till, men hon såg
honom inte. Lika litet säg hon tjocka laxhandlaren pa
torget som alltid brukade ha ett litet skämtsamt ord,
om också inte precis så fint, åt henne i förbigående.
Ormen hade redan smugit sig in i hennes paradis.
Frestelsen hade första gången låtit höra sin stämma i
det ungdomliga hjertat, och det vibrerade ännu efter
orden.
Hur handeln gick i dag, det visste hon inte sjelf.
Så mycket är säkert att i stället för att väga upp ett
skålpund missost åt en madam, gaf hon henne en knippa
rödlök i stället, och på middagen märkte hon till sin
förskräckelse att hon vexlat en siifverriksdaler af
hvilken hon skulle ha sjuttiofem öre, och gifvit 50 öre
tillbaka. Det hade aldrig händt henne förr. När hon blef
ensam ett ögonblick, satte hon sig ned och började att
bittert gråta öfver sitt förlorade 25-öre.
I detsamma gick ett elegant fruntimmer förbi. Hon
var ung och vacker, strålande och lätt på foten, det
bruna ögat spejade djerft omkring som efter rof, och den
lilla sammetsklädda foten trampade torgstenarne så stolt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>