Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
ligen mäktade få fram alla de olika goda och dåliga
sidorna hos denne alla betjenters föresyn, och det
fordrades Pelles hela lifliga mimik, uttrycksfulla plastik
och ovanliga kroppsliga smidighet för att gå i land
därmed så fulländadt, som han värkligen gjorde.
Såsom vår efter Uddmans bortgång ende basbuffo lät
Pelle Janzon Leporello följas af ett helt galleri roliga
alla icke mindre karaktäristiska figurer, hvilken
präglades antingen af en viss gammaldags sirlighet såsom
t. ex. Bartholo i »Barberaren i Sevilla», Cerberin
i »Målaren och modellerna», Uberto i »Ett litet
huskors», markisen i »Kungen har sagt det» m. fl.,
eller också af en kraftig och liflig mera burleskt
anlagd komik, som alltid fick skrattarne med sig.
Sådana uppgifter voro Zizel i »Konung för en dag»,
Rebolledo i »Kronjuvelerna», Aboulifar i »Oberon»,
Löparnisse i Värmländingarne», Gritschenko i
»Nordens stjärna», Baptiste i »Muraren», Cornelius i
»Nüm-bergerdockan», Don Fabian i »Spanska studenter»,
Sulpice i »Regementets dotter», samt en af de
förträffligaste af dem alla, portvakten Gil Perez i »Svarta
dominon». Så länge rösten stod bi hörde äfven
Figaro i »Figaros bröllop», Plumkett i »Martha» samt
Kasper i »Friskytten» till antalet af Janzons
ypperliga framställningar. Den af dem, som måhända mest
röjde de stora anlagen hos Pelle Janson, var Gigoti,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
