Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till dess en dag den högt värderade komikern hr
Gustaf Bergström tillsammans med hr Gustaf
Ha-qvinius öfvertog denna scen. Från denna stund har
teatern åter och i hög grad haft att glädja sig åt
allmänhetens gunst; hit har först under hrr Haqvinii
och Bergströms 7-åriga direktörsskap, och sedan icke
mindre under Axel Bosins och Richard Wagners
regime, vallfärdat tusental och åter tusental af det
Stockholm, som älskar att uppfriskas af ett gladt och
harmlöst skämt. Ja, teaterns framgångar väckte sådan
uppmärksamhet, att den för några år sedan allmänt
ansågs (och den tiden kanske med skäl) som »den
bästa teateraffaren i hufvudstaden», och som en liten
»guldgrufva» för innehafvarne; »grufvan» var väl icke
så rik — särdeles om man tager hänsyn till publikens
ständigt stegrade anspråk och de därigenom ökade
kostnaderna för att bearbeta den — men den födde
sin man, eller rättare sina män, och så hade det nog
kunnat fortfara än i dag, om icke — ja, »säg mig en
glädje, som varar beständigt» ? »Guldgrufvan» gaf
sin egare en årlig hyra af 10,000 kronor, men icke
nöjd härmed beslöt sig denne för att på samma mark
och grund och rakt under den första grufvan bryta,
eller låta uppbryta — en punschgrufva, med cigarrök
och trikåer! Hvem undrar väl på att »guldgrufvan»
nu kom på svältkur? Blanche låter sin Sjö vall
utbrista: »Det är inte första gången en apa dragit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
