Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 7
fina komedien Poirier och Noël — don Cesar från
det romantiska äfventyrsskådespelet och från den
rena pariserfarsen Henri Duval, den beklagansvärde
mannen med de två svärmödrarna på en gång.
* *
#
Mascarille i Moliéres t>Les précieuses ridiculesi>
— lakejen, utklädd till markis, slyngeln utspökad i
fina kläder och så genominnerligt förnöjd öfver att
få spela grand seigneur inför dessa löjliga
borgarflickor, som själfva på sitt håll försöka spela rollen af
vittra väldsdamer på höjden af tidens chic.
Hvad han är själfbelåten och hur han är inne i
sin roll! Han vill minsann visa att han kan kråma
sig och »posera» lika så magnifikt som hvilken
salongshjälte som hälst och med samma säkerhet som
de slå omkring sig med fraser, dem flickorna inte
begripa, slösa med talanger, som slå puder i ögonen på de
små »précieuses», gifva dem en lektion i den
verkligt förnäma världens låter, med ett ord imponera
på dem så som öfverlägsenheten alltid imponerar på
småfolket.
Det är i den belåtenhet, hvarmed denne
Mascarille härmar de förnäme och sätter sig i deras
ställe, ett drag som påminner om Figaro —
betjen-ten, som öfverlistar sin herre. Men Mascarille är ett
slägtled äldre än den världsbekante barberaren. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
