Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg- och jord-arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inlägrade hornstensarter, af hvilka dock föga framstår i dagen,
och hvarofvanpå en låg rygg af kalkberg med hälleflintbildningar,
som ofta öfvertäcka kalken, sträcker sig genom Kila, Sala
och Enåkers socknar, utefter den grå graniten. Norr om denna
rygg hafva egna ställstensarter bildat vattendelaren emellan Dalelfvens
och Mälarens dalar, genom Sala, Möklinta och en del af
Enåker, under det att hornblendesten, albith-granit och albith-skiffrer
uppfyllt dalen mellan dessa båda ryggar. I Vester-Fernebo,
Fläckebo, Haraker och Romfartuna socknar utbreder sig
deremot mörk cloritskiffer med inlägrade hornblendearter, under
ett flackt och bördigt slättland.
Bland kalkbergen är Salberget vid Sala det största och
enda malmförande; det genomskäres af en myckenhet gångar,
som föra blyglans, med en ovanlig halt af silfver 6), jemte några
obetydliga gångar med kopparmalm, som från urminnes tider
brutits i Sala grufvor. De öfriga af dessa bergarter genomskäras
väl äfven af gångar, som merendels fört svafvelkis och
kopparkis, samt äfven jernmalm, hvilken föranledt många grufförsök;
men utan att man hittills funnit något lönande.
Uti den gråa graniten förekommer också en bildning utefter
Arboga-åns dal, af en från Mälaren uppstigande syenith- och
hornblendeskiffer-massa, synlig till inemot Röforss bruk.
Den är längre upp efter vattendraget öfvertäckt af albith-syenith,
som utbredt sig öfver det låga landet omkring Fellingsbro,
utan att uppstiga på höjderna mot Hjelmaren. Hornblendeskiffer
har äfven här lockat till fruktlösa grufveförsök vid Arboga och
Svarthäll.
Utom de nu beskrifna, förekommer en mindre dylik bildning
vid sjön Temnaren i Öster-Wåla socken, samt en annan
vid Söder-Åmyra by i Huddunge socken, men hvilka ännu icke
blifvit nogare undersökta.»
–––
6) Blyglansmalmen i Salberget håller 5 lod silfver på 100 skålpund
blyglans, då deremot sådana malmer, på andra orter i Westmanland
och Dalarne, vanligen hålla 1/4 till 1/2 lod silfver på lika
mycket ren blyglans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
