[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några af dem, äfvensom den större Ransta-ån, hvilken kommer
från Kila, och går genom södra hörnet af socknen, söka sig
väg genom en sandås, som från Romfartuna skjuter upp åt
norr midt i landet. Österut närmast Sagån, kring bäckarnes
utlopp, finnas sanka trakter. Rådande jordmån är lera, men
åt vester alltmera blandad med sand eller mylla. Åkerbruket
är hufvudnäringen, har undergått mången förbättring i sednare
tider, drifves i det hela med omsorg, och gifver afkastning
äfven till afsalu; likaledes boskapsskötseln i viss mån; skogen
är deremot ej mera än tillräcklig för eget behof. Hemmantalet
är 36 7/8, hvaraf 27 skatte, 7 1/8 krono, 2 3/4 frälse. Folkmängden
år 1840 var 1046, på 211 hushåll, år 1848:
1019. – Landsvägen från Stockholm till Sala kommer hit in
från Tärna, och går åt nordvest, på ringa afstånd från Sagån;
mindre vägar gå till Sevalla, Kila, och en till Romfartuna; vid den
sistnämda, nära landsvägen, ligger kyrkan på en backe, 3/4 mil
från Sala. Den närmast deromkring belägna delen af socknen
kallas Oppsocknen, den södra Utsocknen.
Kumbla nämnes 1312, och af dess kyrkoherdar äro en
och annan kända från samma sekel, kaplanerne från 1606.
Kyrkan är ock gammal, och har målningar från 1400-talet.
Daniel Buschovius, eröfraren af Särna, pastor i Kumla 1654-77,
ligger här begrafven. Socknen utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra klassen. – Om fordna tider anses vittna tvenne gårdars
namn: Ynglinge och Kängbo (Konungsbo), hvilka skola
ha varit konungasäten. Bland naturmärkvärdigheter omtalas,
att spår af djur- och menniskofötter skola finnas i Toppeberget
på vestra gränsen.
Gårdar: Ransta, s., nära den derefter uppkallade ån, 1 mantal
frälse säteri med tillhörande 3/4 m., grundades 1696 af den ryktbare
resenären öfverste Sparfvenfeldt, hvars ätt det tillhörde till 1809, då
det kom till slägten Palmstruch, som ännu innehar det. – Vest-Tärna,
ö., nära Sagån, har tillhört flera enskildta ätter, såsom Hallfast
på 1600-talet, sednare Windrufva, v. Seth, Sehman; är sedan
1840 majorsboställe, genom byte mot Östra Bennbäck i Möklinta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
