[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bebodd, med ansenliga byar, såsom Wiby i norr, af 10 mantal;
blott utefter gränsen vidtager en sandig skogshed. Ett vattendrag
af flera grenar, från ofvanför liggande socknar, utfaller i ån
längst i öster. På södra sidan åter om Arboga å möter genast
den flera gånger förr nämda bergåsen, som äfven här stupar
brant mot norr, men utbreder sig åt söder, tills den lemnar rum
för en jemnare bygd kring Fröshammarsviken, i hvilken små
vattendrag utfalla från sjöarne Toften, Tjurlången med flera; den
nordligare Gålsjön har sitt utlopp i Arboga å. Ortens näringar
äro, olika efter olika läge, åkerbruk, boskapsskötsel, skogs- och
något bergsbruk. Hemmantalet är 47, hvaraf 34 äro skatte,
4 5/8 krono, 8 3/8 frälse; folknummern år 1840 var 1369, på 257
hushåll, år 1848: 1404. – Stora landsvägen från Stockholm
går här från Björskog till staden åt sydsydost, derpå åt nordost
och öster till Medåker; södra landsvägen möter i staden, följande
kanten af bergåsen från Säterbo. Från den förra går en mindre
väg norr ut, och delar sig till Himmeta och Medåker; från
den sednare går likaledes en mindre väg söder ut, och delar sig
till Säterbo och Götlunda.
Arboga socken har sin kyrka inom staden, och har med
denna kyrkoherde gemensam, men egen kaplan från 1640. Af
fornminnen nämnas lemningar efter borgar å Herrängen (»Refvalsborg»),
och vid Halfvardsbäcken nära Tjurlången, äfvensom
de flesta gårdar äro kända från medeltiden.
Gårdar och verk: Gäddegården, vid stadens sydöstra hörn,
1 mantal frälse säteri, skall datera sig från 1400-talet, tillhörde
2 sekler sednare Louis de Geer, derpå slägten Soop från 1660
till 1775, sedermera gr. Axel Fersen, hvars arfvingar innehade
det på 1820-talet, eges nu af en Kruse. – Strömsnäs, eller
Porsegården, eller Vestra Herrgården, vid stadens sydvestra hörn,
2 m. fr. säteri, skall hafva tillhört Knut Porse på 1300-talet, sedermera
slägterna Lejonhufvud, Sture, Bjelke, Posse, De la Gardie,
Oxenstjerna, v. Scheding m. fl. från och med 15:de seklet till 1685,
derefter Olivecrantz o. a., slutligen Danckwardt Liljeström före 1750,
hvars slägt gifvit gården sitt nuvarande namn, och ännu egen den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
