Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Axbergs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera bebygda. Tvenne åsar gå dock igenom hela trakten, utmed
Långens och Lillåns vattendrag. – Folkmängden år 1840 var
1450, hvaraf största delen hör till socknens södra och
nordligaste trakter; hushållens antal var 308. Hemmantalet är
44 3/4 oförmedlade, deri ej inberäknade en del af Dylta och
Axbergshammars bruksanläggningar. Hufvudnäringar äro dels
åkerbruk, ungefär motsvarande ortens behof, dels bergs- och
skogsbruk; om det sista gäller samma anmärkning, som vid
Hofsta socken. – Landsvägarne från Örebro, och från
Lekebergslagen, till Nora, gå igenom landet, och mötas i nordvestra
delen. Vid den förra ligger Dylta gästgifvaregård, 1 5/8 mil
från Örebro.
Axaberg nämnes omkring 1314 bland Strengnäs stifts
kyrkor; det räknar till namnet bekanta kyrkoherdar från 1400-
talet, och utgör nu, jemte Hofsta, ett konsistorielt pastorat af
2:dra klassen. Kyrkan ligger i söder, vid landsvägen från
Örebro, 4 1/8 mil från denna stad; den är ombygd omkring 1763;
nära derintill ligger ett fattighus, grundadt på en betydlig
enskildt donation af en fru Molitor.
Af gårdar och bergverks-inrättningar är den förnämsta: Dylta
svafvelbruk, i midten af socknen; det skall räkna sin ålder från 1575,
och har tillhört flera slägter, sednast den frih. Åkerhjelmska, i hvars
ego det ännu år. Tillverkningen har småningom ökats, med undantag
af tiden mellan 1815 och 1821, då de s. k. frisocknarnes, Hofsta,
Axbergs och Kihls tjenstbarheter till bruket undergingo förändringar;
men sedan de år 1823 åter stadfästades, har den tilltagit. Dess
belopp af såväl svafvel, som vitriol och rödfärg, för år 1846, är förut
nämdt. "Dylta qvarnar" omtalas såsom kronans tillhörighet år 1558;
och "Dylta hamrar" förekomma i 1625 års bergverks-register. Båda
delarne torde hafva legat nordligare vid Dylta-ån. – </sp>Axberg</sp>,
1/4 mantal säteri; och Axbergshammar, jernbruk vid Dylta-ån, med 3
härdar, 3 hamrar och 1503 skeppund privilegieradt stångjernssmide, samt
1 knip-, 2 spikhammare och stålugn, med 300 skeppund manufaktursmide.
Bruket är grundadt på köpe-tackjern, och har sin utskeppning
pä Stockholm. "Axebergs hammarsmedjor" äro "bygda" 1558, enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
