Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 51. Nora Landsförsamling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjön till Järle bruk sänker sig dalen likaledes 123 fot på en
half mil, och det vid foten af höjder, som stiga till 614 fot.
Också är berg och sand rådande jordmån. Förnämsta vattendraget
är Fåsjön, som upptager Usken från nordvest, och utrinner
i Norasjön, der Elflångens, Wikerns och Åsbosjöns vatten
tillstöter från vester, förstärkt från Bälsjön i norr, samt Stensjön
och Amten i söder; äfven Damsjön i söder har här sitt
utlopp. Från Norasjön går Järleån först åt öster till Järle,
derpå åt söder till socknens gräns mot Axberg, sjelf utgörande
gräns mot Lindesberg och Ervalla. Ett annat vestligare vattendrag
hör hit blott till en del, nemligen Rågrecken och Grecken,
hvilka gå in åt Grythytte; Rösimmen i sydvest har sitt
utlopp till Karlskoga.
Socknens folkmängd gick år 1840 till 5627, fördelade på
993 hushåll; hemmantalet är 163 1/2. Näringar äro åkerbruk, ej
till hälften tillräckligt för ortens behof, samt skogs- och bergsbruk.
Jernbruken hafva sin utskeppning på Stockholm. –
Landsvägarne från Örebro och Westerås sammanstöta nära staden
Nora. Från denna utgår en landsväg till Wermland öfver
Grythytte, och mindre vägar till Lindesberg, Jernboås, Dalkarlsberg
och Karlskoga, samt Kihls socken. Vid den första af
nämda tre landsvägar ligger Skärmarbo gästgifvaregård, 2 3/8 mil
från Örebro, 1 1/8 från Nora; vid den andra Bondeby, 1 1/8 från
Nora; vid den tredje Grecksåsar, 1 3/4 mil från sistnämda stad.
Noræskogh nämnes omkring 1314, såsom hörande till
Strengnäs stift, men sedermera såsom utgörande en socken af
Westerås stift; bergsrörelsen, som föranledt landets upptagande,
räknar sina privilegier från nämda århundrade; kyrkoherdar äro
kända från det följande, och kaplaner från 1590-talet. Ända
till 1633 hörde större delen af Grythyttetrakten hit, ännu
längre Jernboås och Hjulsjö. Församlingen har kyrka och presterskap
gemensamma med Nora stad, och utgör med denna
ett regalt pastorat af andra klassen.
Af gårdar och verk ligga äfven här en stor mängd nära till staden:
Knutsberg, i vester, 1 1/8 mantal skatte, bergmästare-boställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
