45. Fellingsbro socken, mellan Götlunda och Ödeby i söder,
Näsby i sydvest, Lindesberg i vester, Ramsberg i norr, samt Medåker
och Schedvi af Westerås län i öster, är som i alla andra afseenden, så
ock till arealen en bland de ansenligaste i länet, åtminstone på
slätten, i det den upptager 2,711 qvadratmil land, 0,155 vatten; deraf
hör tillsammans 0,158 qv. m. till Westerås län, hvaremot 0,031
qv. m. af Schedvi socken ligger inom Nerikes län. Södra gränsen
utgöres af Opboga ström, i hvilken från norr infalla trenne mindre
åar: Sverkersta-ån, som kommer från Ramsberg, genomflyter Sundbo- och
Hammarbosjöarne, samt mottager ett tillopp från Skillingen och
Gellingen i vester; Essingsån från gränsen af Medåker, med Lunten och
Sellinge-sjön med flera, och den deri
inflytande Finnåkerselfven från Iresjön, Oppåsen och Finnåkersjön;
slutligen Schedvi-ån vid östra gränsen. Ett mindre vattendrag går från
Hultasjön m. fl. i vester till Lindesbergs socken. De större
vattendragen åtföljas af åsar, som norr ut hafva temligen betydlig
höjd, men ännu mera utsträckning. Landets öfra del är derföre rik på
höjder och kullar, sjöar och moras, och har mestadels sandig
jordmån. Den nedra delen är mera jemn och bördig, med starkt lerhaltig
jord, och har en stor mängd byar och gårdar. Folkmängden år 1840 var
5838, fördelade på 1201 hushåll; hemmantalet är l98 1/12; häraf hörer
15 1/6, med 90 hushåll och 477 personer, till Westerås län. Allmogen
har sin egen drägt, ehuru nu ej allmänt i bruk, och är särdeles på
slättbygden välmående och sjelfständig, mindre i skogsbygden, som mest
lyder under jernbruk och herrgårdar. I Sveriges befrielsekrig från
främmande öfvervälde, under Engelbrecht, Sturarne och Gustaf Wasa, har
denna socken spelat en ej obetydlig roll. En del fornlemningar, såsom
Romare och Spånga skansar vid Spånga by i vester, likasom en tredje
vid Nederby, midt emot Urvalla i Götlunda, tillskrifvas af folksägnen
Engelbrechts tid. Vid den gamla länsgränsen Opbogaström stod ock en
strid mellan Sten Sture d. ä. och Erik Carlson Wase, hvilken sednares
gård Norrby kanske var den öster ut i socknen belägna af detta namn.
Ortens hufvudnäringar äro: åkerbruk, med afkastning dubbelt
motsvarande det egna behofvet, dessutom betydligt skogs- och
bergsbruk; öfver 10,000 skeppund stångjern tillverkas vid nio
jernbruk, alla utom tvenne grundade på köpetackjern: alla hafva de sin
utskeppning på Stockholm. -- Stora landsvägen från Örebro till
Stockholm går genom södra delen af landet i östlig rigtning, och mötes
nära Fellingsbro gästgifvaregård, 3 1/4 mil från Örebro, 1 1/4 från
Arboga, af landsvägen från Nora och Linde, vid hvilken Blixterboda
gästgifvaregård ligger 1 1/2 mil längre i nordvest. Mindre vägar gå
dels upp till jernbruken i norr och till Ramsbergs socken, dels en
häradsväg till Näsby i vester, dels korsa de hvarandra i alla
rigtningar
på slätten. På Ramsbergsvägen ligger
Sällinge gästgifvaregård 1 1/4 mil från Fellingsbro.
Fiælandsbro nämnes på 1300-talet, och räknar till namnet
bekanta kyrkoherdar från 1396, komministrar från slutet af
1500-talet. Kyrkan ligger vid landsvägen från Nora, ungefär midt i
landets södra del; den är bygd af sten, stor och rymlig, troligen
gammal, ehuru flera gånger i nyare tider reparerad; på kyrkogården
finnes en graf för Svedenstjernska slägten.
De betydligaste gårdar och verk äro: Opboga i söder
vid ån af samma namn, 4 mantal berustadt säteri; och Opboga jernbruk,
med 2 härdar, 2 hamrar, 845 4/5 skeppund
privil. stångjernssmide. Bruket är anlagdt 1641 af Olof Larsson,
borgare i Arboga, har sedan 1660 tillhört Liljeströmska ätten, som
ännu eger del deri; gården tillhör nu en Frih. Liljehorn. "Oppoua
qvarnar" nämnas 1558. -- Eke, i sydost, 1 m. krono,
ryttmästareboställe. -- Oppeberg, i öster, 3 1/4
m. säteri, har tillhört ätten Svedenstjerna, likasom --
Ödby, i öster, 4 m. rusthåll, utom underliggande. --
Norrby jernbruk, i nordost vid Schedvi-ån, med 2
härdar, 1 hammare, 568 2/5 skeppund privil. stångjernssmide; har
varit i många händer. -- Fellingsbro Prestgård, nära
kyrkan, 1 m. krono. -- Vestra Torvesta, i vester, 1/2
m. skatte. -- Sverkersta, i vester, 2 m. skatte. --
Wrälinge, i vester, 1 m. rusthåll. --
Forss hälsobrunn, vid Blixterboda. --
Forssäter, i sydvest, 2 m. skatte rusthåll, tillhör en
Tersmeden. Ekeby jernbruk, i norr vid Essingsån, med 2
härdar, 1 hammare, 613 3/10 skeppund stångjernssmide af eget
tackjern. -- Wesslingbyholm, i norr, 2 m. säteri. --
Sörby, i norr, 2 m. säteri; och Sörby eller
Åbyhammars jernbruk vid Essinge-ån, med 1 härd, 1
hammare, 461 13/20 skeppund stångjernssmide; båda delarne hafva
tillhört Svedenstjernska ätten; det förra tillhör nu en Kuylenstjerna,
det sednare en Hedin, likasom det närbelägna --
Österhammar, 2 m. berustadt säteri. --
Kenäs, i nordvest, 1 m. säteri, har sedan länge
tillhört ätten Schultzenheim. -- Stensta 1 m. krono. --
Stensta jernbruk, i nordvest vid Sverkersta-ån, med 1
härd, 1 hammare, 200 skeppund stångjernssmide, samt manufaktur, han
varit kronans från dess anläggning på 1500-talet till midten af
1700-talet. -- Sällinge, i
nordvest, 1 m. berustadt säteri, lyder under --
Rockhammars och Storboda jernbruk, vid
Sverkersta-ån, med 6 härdar. 4 hamrar, 2070 skeppund
privil. stångjernssmide af eget tackjern från Hammarbackshyttan i
Lindesberg; är troligen anlagdt vid början af 1600-talet, har tillhört
slägterna Leijel, Svedenstjerna, v. Schantz, och slutligen
Schultzenheim, i hvars ego det ännu är. -- Kåfalla
jernbruk, längre upp vid samma ström, med 3 härdar, 2 hamrar och 1101
13/20 skeppund privil. stångjernssmide, f. d. Svedenstjernsk egendom,
nu tillhörig en Gahn. -- Grönbo jernbruk, vid samma å
längre i norr, med 2 härdar, 1 hammare, 1266 13/20 skeppund
stångjernssmide, samt manufaktur; tillhör en Sjöqvist. --
Sundbohammar, stångjernsbruk, ännu nordligare vid samma
elf, hör till Gammelboverken i Ramsbergs socken. --
Finnåker, i nordost, nära ån af samma namn, 1 m. frälse
säteri, 4 1/2 m. berustadt säteri; och Finnåkers jernbruk, med 5
härdar, 3 hamrar, 3025 3/20 skeppund privil. stångjernssmide, samt
spik- och manufaktursmide; har tillhört Louis de Geer, derpå från 1660
Soopiska ätten, och dess arfvingar af slägterna Dohna, Lilje, Fersen,
Klinkowström, i bredd med den Svedenstjernska från 1703, tills
slutligen den Fersenska stannat i uteslutande besittning. -- Vid
Fellingsbro gästgifvaregård är häradets tingsställe.
The above contents can be inspected in scanned images:
123, 124, 125, 126
Project Runeberg, Thu Dec 13 14:59:21 2012
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/thamoreb/fellings.html