Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Enköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med 5 par stenars och ett bränneri i stor skala, båda för samma
ångmachin.
Sjöfarten bedrifves af 4 staden tillhöriga jakter, af tillsammans
73 3/5 läster; i de sednare åren har tidtals äfven ett ångfartyg
gjort reguliera resor till och från Stockholm. Efter åns
upprensning gå fartygen nu åter, upp inemot staden.
Bland offentliga byggnader intager Wårfrukyrkan första
rummet. Den ligger på sandåsen, på en plan, som ger vidsträckt
utsigt öfver slättbygden. Dess namn, på latin S:t Mariæ, är
uråldrigt, sjelfva byggnaden, dels af gråsten, dels af tegel, vittnar
ock om hög ålder, men olika för olika delar. En tillbyggnad
skall ha skett vid slutet af katholska tiden, en annan skedde
1648. Kyrkan har nu 72 alnars längd, 21 1/4 alnars bredd, men
i korsset 44 alnar, och är nyligen försedd med ett torn midt på
taket. Bland märkvärdigheter inom kyrkan är en s. k. munkbänk.
Kyrkogården är planterad. Till 1500-talet begagnades
denna kyrka af landsförsamlingen ensam, och såsom dess kyrkoherdar
särskildt förekomma mera än en från 1300-talet. Staden
sjelf har haft tvenne kyrkor, S:t Ægidii och S:t Olai. Den
förra, äfven kallad S:t Iliani, som det vill synas, säges 1572
länge hafva stått öde; dess lemningar visas straxt nedanföre Wårfrukyrkan,
inom den s. k. Fåfängan. Församlingen hade år 1323
gemensam kyrkoherde med Wårfrusocknen. S:t Olai kyrka, belägen
inom staden, i dess norra hälft, var sannolikt den egentliga
stadskyrkan; den brann upp 1572. Tvenne stadspastorer nämnas
på 1300-talet, de för hela det nuvarande pastoratet gemensamma
från föreningens tid; kaplaner i Enköping förekomma från 1593.
Om klostret på Tryggön är förut taladt; dess kyrka skall ha
hetat S:t Laurentii. Man vill nära prestgården finna spår
till ett annat kloster, men skriftliga bevis för dess tillvaro
saknas 5). Möjligen kan vid Wårfrukyrkan ha varit fästad nå-
5) Det Bernhardinerkloster, som man här velat finna, sammanfaller
tydligen med Franciskanerklostret på Tryggön; man stödjer sig
på ett bref af 1480 af en abbot Stephan, som skrifver "hel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
