Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rz
dag har Mooney sett hurusom industri- och
finansbaronerna, deras politiska lakejer, statens högre
tjänstemän och deras slaviska verktyg,
arbetarledarna, ha förstärkt sitt grepp om de män som
hålla honom och Billings fängslade.
En av de mest förrädiska handlingarna inträffade
för endast några månader sedan. I september 1930
sammanträdde statens arbetarefederation till
kongress i Marysville och denna vägrade då, vid den
mest kritiska perioden sedan de blevo dömda, att
kräva pardon för Mooney och Billings. Ej heller
uttalade sig exekutivkommittén för en pardon. Helt
säkert voro dessa pampar så upptagna med sina
överläggningar med storkapitalisternas agenter, att
de icke hade någon tid över för att behandla det
krav för frigivning, som framförts av samtliga
medlemmar inom rörelsen.
Det är belysande, att statsfederationen, med
tusentals dollars i sin kassa, under de senaste 12 åren
icke anslagit en enda cent till Mooney och Billings
försvar och üalifornias byggnadsarbetares
samorganisation har icke heller givit så mycket som en
femcentare under de femton år som dessa män varit
i fängelset.
Omedelbart efter det guvernör Young vägrat
frigiva Mooney och Billings bildade de mest
framstående "arbetarledarna" i California en "Union Labor
Guvernör Young Club", vilken arbetade outtröttligt
för guvernörens återval. De uppmanade alla
fackföreningsmedlemmar att rösta på Mooney och
Billings fångvaktare och de få ledare som icke klevo
upp på guvernör Youngs vagn arbetade för en eller
två andra kandidater, vilka icke uttalat sig i
Moo-ney-Billings fallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
