Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Japan sedermera så ryktbara orden: “Teet är godt; det
uppfriskar våra trötta sinnen. Det gör tanken klarare och skärper
ögats ljus. Därför är det oss en hjälp i våra arbeten och
studier.“ Och därvid gaf han Shukö en skrift, som han förklarade
sig själf högt värdera och uppgaf vara författad på kinesiska af en
gammal lärd filosof från S o-dynastiens dagar.
Tacksam medtog Shukö skriften och förfärdigade däraf den
första kakemonon (se nedan), som han upphängde i alkoven
i sitt näst intill den buddhistiska tempelsalen belägna rum. I
äldre tider ansågs nämligen alkoven eller tokonoma såsom en
hedersplats, hufvudsakligen afsedd för furstar. För att
symboliskt antyda detta, var dess golf upphöjdt några tum öfver rummets
öfriga nivå. Inför nämnda tafla trädde Shukö därefter hvarje
morgon, bugade sig med vördnad framför den och begrundade
i sitt sinne de ord, genom hvilka taflan talade sitt tysta, men
betydelsefulla språk. Han brände också rökelse inför den.
Framför denna kakemono med dess tänkvärda ord och
symboler församlade Shukö äfven sina vänner och bröder, tillredde åt
dem det gröna teet, och medan de drucko, samtalade de
förtroligt med hvarandra. “Af dem, som deltaga i mina ceremonier,“
sade Shukö, “fordras sinnets renhet, enkelhet, anspråkslöshet,
artighet, vänskap“, därmed säkerligen gifvande uttryck för, hvad
japanen betraktar såsom kardinaldygder.
Så var den första enkla grunden lagd till teceremonien och
därmed äfven första början till det sedermera så ryktbart vordna
och så invecklade systemet. Emellertid visa ju legendens egna
uppgifter tydligt hän på, att ett rituellt tedrickande redan förut
fanns inom den buddhistiska världen. Härvidlag torde väl
japanernas patriotism, deras önskan att framställa teceremonien
såsom af inhemskt, japanskt ursprung, i någon mån hafva tryckt
sin prägel på deras egen uppfattning.
Länge fick ej teceremonien bibehålla den enkla form af en
allegorisk brödramåltid, som den ursprungligen ägt, utan den
förvanskades snart genom ändringar och tillsatser af rent japansk
karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
