Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand den dyrbara tekopp, ur hvilken de druckit sina bröder till
vid ceremonierna. Man vet ock att berätta om personer som vid
tillfällen af öfverfall och krig i god tid bortsändt eller dolt
te-ceremonikärlen och utensilierna såsom de skatter, hvarpå de
satte det högsta värde bland allt hvad de ägde.
Efter Yoshimasas död uppträdde en daimio, Shöö, som
kom att utöfva ett stort inflytande på cha-no-yu. Han var skald
och född i Sakai. Vid ett tillfälle åtföljde han prins Sanjiu
Sanetaka till Kyoto och fick där höra berättas om Shukös läror
och ceremoniella tedrickande. Detta gjorde djupt intryck på
honom och förmådde honom att kvarstanna i Kyoto, hvarest han
i ej mindre än 14 års tid studerade cha-no-yu, dess
vetenskap och tillhörande filosofi samt lyckades till sist tillägna sig
all den tidens lärdom (yuroshi, det är hemligheter,
mysterier). Först därefter återvände han till sin hembygd, där han
vidare fullständigade och utvecklade Shukös idéer och principer
samt utgaf ett arbete, hvari han redogjorde för dem tillika med
sina egna erfarenheter. Detta arbete skrefs på en makemono,
en flera meter lång, smal skriftrulle af papper, den tidens
bokform. Största förtjänsten om teceremonien har han nedlagt
därigenom, att han till de då redan förefintliga tvenne ceremoniella
riterna eller systemen Shin och Gyö fogat ännu ett:
So-systemet. Detta system var en förenklad och förkortad form,
hvarigenom ceremonien blef lättare tillgänglig och mindre
tidsödande. Under Shöös tid blefvo teceremonierna också mycket
populära äfven bland de samhällsklasser, som förut varit mer
eller mindre utestängda från dem på grund af de därmed
förenade kostnaderna.
Det var mot slutet af det sextonde århundradet, som
teceremonien genomgick sin sista stora reformation och antog den
form, hvarunder den än i dag förekommer. Dess omskapare
och reformator var Sen-No-Rikkiu, (fig. 1), en af Shöös
efterföljare. Sakai var äfven hans födelsestad och själf tillhörde han
en ansedd samuraifamilj. Redan vid unga år började han sina
studier, och mången berättelse vet att förtälja, hur man redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
